Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 22 mar, 2021

Ortnamn i Jämtland avslöjar medeltida bebyggelseexpansion

NYHET De flesta har nog på känn att i ortnamnen finns en historia som är värd att berätta. Varför heter en by det ena eller det andra? Svaren finns att få i en ny avhandling av Josefin Devine på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.

Text: Per Melander

En språklig analys av socknarnas äldre bynamn visar att det redan under järnåldern fanns en hel del bofasta bönder i Hackås

Josefin Devine berättar att ortnamnen är ett källmaterial som i många fall tar oss längre tillbaka i Sveriges historia än både medeltida brev och vikingatida runinskrifter, och studier av dem avslöjar både namnens ursprungliga betydelser och det sammanhang där de tillkommit.

– I Hackås och Oviken möter vi namn som vittnar om förkristen kult, svanfångst, gränsdragningar mellan bygder eller till och med enskilda, historiska invånare som Roald och Jacob, säger Josefin Devine. 

Redan under järnåldern

Hon berättar vidare att språklig analys av socknarnas äldre bynamn visar att det redan under järnåldern fanns en hel del bofasta bönder i Hackås, medan utmarkerna i Oviken användes för jakt, fiske och järnframställning och förmodligen koloniserades i större skala i början på medeltiden.

– Ett stort antal ortnamn bildade med ‑gården och ‑åsen visar där på en tydlig bebyggelseexpansion. Avhandlingen undersöker också namnen innehållande åsen närmare. På grund av tidigare nämnda bebyggelseexpansion och de många bynamnen som är bildade med ‑åsen så har namnelementet kunnat uppfattas som mer bebyggelsebetecknande än terrängbeskrivande.

– Det har i sin tur inneburit att det nu finns namn innehållande ‑åsen på platser där det inte finns någon ås.

Muntlig tradering

Fördjupningsstudien om socknarnas fäbodnamn visar på typiska strukturer i namnbildningen; ett typiskt fäbodnamn är tvåledat, innehåller ‑bodarna eller ‑vallen och beskriver ägar- eller brukarförhållanden.

– Namnskicket är främst muntligt traderat och av den anledningen borde bristen på äldre belägg kanske inte tillmätas avgörande betydelse i diskussionen kring fäbodväsendets ålder. Arbetsträffar med de lokala hembygdsföreningarna under projektets gång visar också att en del av fäbodnamnen är på väg att dö ut.

Sveriges ortnamn

Avhandlingen behandlar bebyggelsenamn från Hackås och Ovikens socknar i Jämtland; den innehåller totalt 79 enskilda namnartiklar samt en fördjupning om 151 fäbodnamn. Syftet med projektet har varit att besvara frågor om hur namnen är konstruerade, till vilket språkmaterial de är bildade, och vilken saklig grund namnen har.

Studien kommer att ingå i serien Sveriges ortnamn, som ges ut av Institutet för språk och folkminnen. Institutet har varit en extern part i projektet, i samarbete med Umeå universitet och Företagsforskarskolan.

Om disputationen

Fredag 26 mars försvarar Josefin Devine i ämnet språkvetenskap sin avhandling Bygden, byarna och buan: studier av bebyggelsenamnen i Hackås och Ovikens socknar, med ett särskilt avsnitt om fäbodnamnen

Disputationen äger rum kl. 13.00 och går att följa via Zoom, anmälan senast 48 timmar innan

Josefin Devines doktorandprojekt är en del av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och delfinansieras av Institutet för språk och folkminnen (Isof).

Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena vetenskaplig excellens med nytta för samhället och den organisation som samarbetar.

Tillsammans byggs ett långsiktigt samarbete kring ett problem som behöver utforskas och doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket.

Forskarskolan är öppen för alla forskningsområden och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.