Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 26 maj, 2010

Osynliga hjälpredor kan återvinna växtnäring

NYHET Fosfor ingår i alla typer av konstgödsel. Nu sinar tillgångarna och det kommer att göra maten dyrare med risk för svältkatastrofer. Camilla Esberg, Umeå universitet, visar i sin avhandling att mikroorganismer i marken kan ta till vara på svårtillgängliga former av fosfor. Detta kan förmodligen även växterna dra nytta av.

Fosfor är tillsammans med kväve det näringsämne som begränsar tillväxten av växter i de flesta ekosystemen. Till skillnad från andra näringsämnen kan fosfor binda starkt till markpartiklar och därmed bli svårtillgängligt för såväl växter som markens mikroorganismer.
– Mitt arbete visar att mikroorganismer kan vara väldigt effektiva i att komma åt detta svårtillgängliga fosfor, berättar Camilla Esberg.

Den hotande bristen på fosfor har gjort att intresset för hur markorganismer kan komma åt fosfor är extra stort idag. – Kunskapen kan leda oss till att hitta sätt att bruka jorden där även det fosfor som redan finns i marken kan utnyttjas på ett mer hållbart sätt, säger Camilla Esberg.
Områden där behovet av fosforgödselmedel är stort är oftast i subtropiska och tropiska områden med gamla jordar. Camilla Esberg startade sitt avhandlingsarbete med att studera hur mikroorganismerna kan tillgodogöra sig fosfor i dessa oftast extremt fosforbegränsade områden. Resultaten visar att så länge mikroorganismerna har tillgång till kol som energisubstrat är de väldigt effektiva i att utnyttja fosforn i marken.

Även i vår närmiljö finns det exempel på hur fosfor kan vara svårtillgängligt även om det nästan inte uppmärksammats tidigare. Camilla Esberg har visat att det finns mindre fosfor i fjällängar än i hedmark. Orsaken till det är kopplat till vattnets transportvägar i landskapet. Fosfor i ängsmarken binds upp som kalciumfosfater och därmed minskar tillgängligheten av fosfor för växterna. I ett varmare klimat antas att tillgången på kväve kommer att öka. I områden där fosfor binds upp kemiskt som i ängsmark kommer det att förändra kvotförhållandet mellan kväve och fosfor och kan förmodligen påverka växtsamhällets sammansättning. Motsvarande förändring sker förmodligen inte i hedmark. Camilla Esbergs upptäckter har bidragit till att öka vår förståelse om hur växter och mikroorganismer kan påverka och påverkas av tillgängligheten av fosfor. Det är en viktig pusselbit i att förstå hur ett varmare klimat kommer att påverka vår fjällmiljö i framtiden.

Camilla Esberg är född och uppvuxen i Kiruna och har en magisterexamen i markvetenskap från SLU i Uppsala. Under tiden som doktorand vid Umeå universitet var hon bosatt i Abisko.

Torsdagen den 27 maj försvarar Camilla Esberg, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Phosphorus availability and microbial respiration across biomes: from plantation forest to tundra. Svensk titel: Fosfortillgänglighet och mikrobiell respiration i olika biomer: från skogsplanteringar till tundra.
Disputationen äger rum kl 9:00 i Aulan, Institutet för rymdfysik, Rymdcampus 1, Kiruna. Fakultetsopponent är: Professor Dan Binkley, Department of Forest, Rangeland and Watershed Stewardship, Colorado State University, USA.

Avhandlingen är e-publicerad på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33732

För ytterligare information, kontakta gärna:

Camilla EsbergTelefon: 070-3212352.

Redaktör: Karin Wikman