NYHET Svenska extremt för tidigt födda barn får en otillräcklig näringstillförsel. Genom att förbättra näringstillförseln under de första veckorna i livet är det både möjligt att förebygga tillväxthämning och minska risken för svår ögonsjukdom. Det skriver Elisabeth Stoltz Sjöström i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 28 maj.
– Allt fler barn som föds extremt för tidigt kan idag räddas till livet. Den nya utmaningen för vården är därför att förbättra både kort- och långtidsprognosen för dessa barn. Våra studier tyder på att om barnen får ett förbättrat intag av energi, protein och folsyra är det möjligt att minska risken för hälsokomplikationer, som tillväxthämning och ögonsjukdom, säger Elisabeth Stoltz Sjöström, dietist och doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.
Elisabeth Stoltz Sjöström har i en nationell studie undersökt det tidiga näringsintaget och dess betydelse för tillväxt och hälsa hos 602 extremt för tidigt födda barn. I studien ingår alla överlevande barn som föddes i Sverige, före den 28 graviditetsveckan, mellan åren 2004-2007. Under den cirka tre månader långa sjukhusvistelsen fick barnen sin huvudsakliga näring dels från olika näringsdropp och dels från bröstmjölk och olika näringstillskott.
Studien visar att barnen under vårdtiden fick betydligt mindre energi och protein än det uppskattade behovet. Intagen av kalcium, fosfor, magnesium, zink, koppar, jod, folsyra och vitamin D var också lägre än det uppskattade behovet.
Studien visar vidare att barnens tillväxt (vikt, längd och huvudomfång) under sjukhusvistelsen var mycket sämre än den normala fostertillväxten och det fanns en tydlig koppling mellan ett lågt energi- och proteinintag och en sämre tillväxt. Ett lågt intag av folsyra hade också samband med sämre tillväxt.
Ett intressant fynd som Elisabeth Stoltz Sjöström lyfter fram är att det finns en stark koppling mellan lågt energiintag under den första levnadsmånaden och ökad risk för svår så kallad prematuritets-retinopati, en ögonsjukdom som drabbade 30 procent av barnen i studien.
– Studieresultaten har redan fått klinisk betydelse och ligger till grund för nya, bättre rutiner för näringsbehandling av extremt för tidigt födda barn i Sverige. Förhoppningen är att de ska bidra till bättre tillväxt, utveckling och senare hälsa hos denna nya generation av överlevare, säger Elisabeth Stoltz Sjöström.
Elisabeth Stoltz Sjöström är dietist och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, Umeå universitet. Hon är uppvuxen i Umeå och arbetar som lärare vid institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet. Hon kan nås på:Telefon: 090-786 50 07, 070-669 13 27
E-post: elisabeth.stoltz.sjostrom@kost.umu.se
Foto: Elisabeth Stoltz Sjöström
Elisabeth Stoltz Sjöström, institutionen för klinisk vetenskap, försvarar sin avhandling med titeln: Betydelsen av tidig näringstillförsel till extremt prematurfödda barn. (Engelsk titel: The impact of early nutrition on extremely preterm infants).Opponent: Deborah L O'Connor, professor, Department of Nutritional Sciences, University of Toronto.
Huvudhandledare: Magnus Domellöf.
Disputationen äger rum den 28 maj, kl. 13.00 i Hörsal 135 Unod X 1.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
Redaktör: Mattias Grundström Mitz