NYHET Att göra sig illa är inte det största problemet för ungdomar som skadar sig själva. Skadorna är snarare en konsekvens av andra problem och i de allra flesta fall handlar det om att ungdomarna befinner sig i instabila och otrygga sociala miljöer. Det konstateras i en avhandling från Umeå universitet.
Självskadande handlingar hos ungdomar har länge uppfattats som uttryck för emotionell problematik. Genom att studera ungdomars internetpublicerade berättelser om egna erfarenheter av självskadande handlingar visar Inger Ekman, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, att dessa handlingar ofta är en konsekvens av en problematisk social kontext.
– Det här är ungdomar som ofta har komplicerade familjerelationer präglade av konflikter, förluster av närstående, mobbning och ensamhet. Självskadande handlingar är en konsekvens av detta och en strategi som används för att hantera en komplicerad och problematisk social situation, säger Inger Ekman.
Självskadande handlingar är vanligt förekommande bland ungdomar i samhället. En sammanställning av svenska skolbaserade studier visar att så många som 35-40 procent av alla ungdomar någon gång medvetet skadat sig själva.
Trots mer än 100 år av forskning uppfattas självskadande handlingar fortfarande som svårbegripliga. I syfte att öka kunskapen om självskadande handlingar visar Inger Ekman hur tidigare forskning kommit att skapa en bild av den ”typiska självskadaren” som en ung, attraktiv, intelligent kvinna som ibland överväldigas av negativa emotioner som hon hanterar genom att skada sig själv. Denna bild, som skapades under sent 1960- och tidigt 1970-tal genom studier av kvinnor inlagda på psykiatriska sjukhus i Nordamerika, har fortsatt att influera såväl forskning som klinisk verksamhet.
Detta har lett till att självskadande handlingar, som att rispa, skära, bränna eller på andra sätt skada den egna huden, har kommit att ses som ett medicinskt/psykiatriskt och psykologiskt problem. Detta har medfört att såväl forskning som klinisk verksamhet koncentrerats på att finna individuella förklaringar till varför ungdomar skadar sig själva, till exempel svårigheter att kontrollera impulser, emotionell instabilitet eller någon form av psykisk störning.
I avhandlingen har Inger Ekman studerat ungdomars internetpublicerade berättelser om egna erfarenheter av självskadande handlingar. Av berättelserna framgick att den vanligaste åldern att börja skada sig själv i var mellan 12 och 14 år. Ungdomarna beskrev att självskadande handlingar är välkända inom ungdomskretsar som en effektiv strategi för att hantera ett problematiskt socialt sammanhang. Drygt 85 procent av ungdomarna beskrev en social situation som präglades av konflikter, ensamhet och en känsla av övergivenhet. De problem de beskrev var främst relaterade till en problematisk familjesituation, till förluster av olika slag samt till en skolsituation där de mobbades eller mötte andra problem.
– Majoriteten av de ungdomar som skadar sig själva håller dessa handlingar dolda för vuxenvärlden och de söker sällan professionellt stöd. Studierna visar att ungdomarna såg associationen till psykisk sjukdom som ett avgörande hinder för att berätta för någon vuxen och de oroade sig för att ett avslöjande skulle kunna medföra att de sågs som psykiskt sjuka, säger Inger Ekman.
Inger Ekman tog socionomexamen vid Umeå universitet 1997. Hon arbetar som adjunkt vid institutionen för socialt arbete sedan 2001 och har varit doktorand sedan 2013.
Inger Ekman, doktorand vid Institutionen för socialt arbeteTelefon: 070-597 85 09
E-post: inger.ekman@umu.se
Fredagen den 20 april försvarar Inger Ekman, institutionen för socialt arbete, sin avhandling med den svenska titeln: Självskadande handlingar. Ungdomars berättelser. Kontextualisering av ett medikaliserat socialt fenomen. (Engelsk titel: Self-injuring acts Narratives of adolescents. Contextualizing a medicalized social phenomenon)
Fakultetsopponent: Prof. Emma Sorbring, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Samhällsvetarhuset, Hörsal C.
Redaktör: Mattias Grundström Mitz