Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Oväntade nervsignalämnen i kroniskt smärtande knäsenor

NYHET Knäsenans egna celler, de s. k. tenocyterna, har kapacitet att producera signalämnen som normalt produceras i nervceller. Detta händer främst vid kronisk sensmärta och kan vara en del av mekanismen bakom tillståndet visar Patrik Danielson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 8 juni.

Hopparknä eller tendinos är ett relativt vanligt och ofta handikappande tillstånd som drabbar många idrottare. Produktionen av nervsignalämnen i själva senan kan ha betydelse för utvecklingen av tendinos. Fynden bidrar till förståelsen av de vävnadsförändringar man ser vid detta tillstånd och även hur den kroniska smärtan uppstår. I Patrik Danielsons avhandling kartläggs också nervmönstren i knäsenan, ett tidigare relativt outforskat område.

I den serie studier som ingår i avhandlingen har knäsenan hos människa utforskats genom användande av märkta antikroppar (s. k. immunohistokemisk metod). Vidare har studier på mRNA-nivå utförts (in-situ hybridisering). På detta vis har tidigare outforskade nervmönster kartlagts och de oväntade fynden av produktion av nervsignalämnen i tenocyter gjorts.

Förekomsten av nerver i senans centrala delar visade sig vara mycket begränsad både hos patienter med hopparknä och hos kontrollpatienter. Det faktum att den lokala produktionen av signalämnen var särskilt uttalad vid tendinos väcker spekulationer om att denna produktion kan vara en del i sjukdomsprocessen. Sådana teorier stärks av att avhandlingens studier även funnit receptorer för nervsignalämnena på tenocyterna, vilket innebär att cellerna genom produktionen av dessa ämnen kan påverka sig själva och varandra.

Studierna av produktion av nervsignalämnen och av receptorerna för dessa ämnen visar alltså att effekter av signalämnena kan erhållas i senan trots att där finns väldigt lite nerver. Med tanke på de effekter dessa signalämnen tidigare visat sig kunna ge i mänsklig vävnad är det inte osannolikt att tenocyternas produktion kan bidra till den vävnadsomvandling man ser vid tendinos. Dessa nervsignalämnen är också kända för att vara involverade vid smärtförnimmelse.

De nya fynden kan vara av vikt vid utvecklandet av nya behandlingsstrategier. Detta är betydelsefullt eftersom hopparknä/tendinos är svårt att bota. I många fall är det ett svårt och handikappande tillstånd, som inte sällan innebär slutet för en idrottares karriär.

Patrik Danielson är 27 år gammal, född och uppvuxen i Kramfors, Västernorrland. Han flyttade till Umeå 1999 för att läsa medicin och tog läkarexamen vid Umeå universitet 2005, och har därefter arbetat som läkare med särskild forskningstjänst (forskar-AT) vid Västerbottens läns landsting. Under studietiden har han varit starkt engagerad i Medicinska studentkåren, bland annat som ordförande.

För mer information, kontakta Patrik Danielson via e-post patrik.danielson@anatomy.umu.se eller mobiltelefon 070-336 80 30.

Avhandlingen läggs fram fredagen den 8 juni vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, anatomi, samt Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin och har titeln Innervation patterns and locally produced signal substances in the human patellar tendon – of importance when understanding the processes of tendinosis. Disputationen äger rum kl 13.00 i Biologihusets stora föreläsningssal (sal BiA201), Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Graham Riley, Rheumatology Research Unit, Addenbrooke's Hospital, Cambridge University Hospitals, Storbritannien.

Redaktör: Bertil Born