NYHET Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har utnämnt 16 framstående forskare till Wallenberg Scholars, vilket innebär att de får 15 miljoner kronor vardera för fri forskning under fem år. En av dessa är professor Ove Nilsson vid Umeå Plant Science Centre.
Ove Nilsson är professor vid SLU:s institution för skoglig genetik och växtfysiologi, och föreståndare för Umeå Plant Science Centre, som drivs gemensamt av SLU och Umeå universitet. Hans forskningsområde är växternas utvecklingsbiologi, med tyngdpunkt på de mekanismer som styr växternas blomning. Detta är ett nyckelområde i arbetet med att utveckla ett uthålligt skogs- och jordbruk, då det förser oss med de verktyg som behövs i förädlingen av träd och grödor.
En central fråga i Ove Nilssons forskning är hur växter anpassar sina livscykler och sin tillväxt till de varierande dagslängder och temperaturer som uppkommer under året, något som är extremt viktigt i de tempererade delarna av världen. Hos många ettåriga växter styrs blomningen av dagslängden, men det är inte bara blomningen som är beroende av dagslängden. Hos fleråriga växter, som träd, är det de allt kortare dagarna i slutet av sommaren eller tidigt på hösten som leder till tillväxtavslutning och knoppsättning, och vissa potatissorter börjar bilda sina knölar som ett svar på korta dagar. För dessa växter är en korrekt avkänning av dagslängden livsnödvändig.
Ove Nilsson har bidragit med flera viktiga genombrott inom sitt forskningsområde. Bland annat har han bidragit till att växten backtrav, Arabidopsis thaliana, blivit accepterad som modellväxt inom den växtbiologiska forskningen. Detta gjorde han genom att visa att de mekanismer som styr blomningen hos backtrav kan överföras till en mycket annorlunda, och kommersiellt mer intressant växt, nämligen hybridasp. Tillsammans med sina kollegor har Ove Nilsson sedan visat hur de gener som kontrollerar den dagslängdsberoende blomningen hos ettåriga växter inte bara kontrollerar blomningen, utan också längden på aspars tillväxtsäsong.
Kunskaperna om blomningens genetik har också tillämpats i en viktig jordbruksgröda, nämligen sockerbetan. I ett samarbetsprojekt med ett stort växtbioteknikföretag lyckades Ove Nilssons forskargrupp göra ett grundforskningsgenombrott, då man fann en helt ny princip för hur blomningen regleras i sockerbeta. Med denna kunskap var det möjligt att ta fram en så kallad "vinterbeta" som kan sås på hösten, något som förväntas leda till kraftiga produktionsökningar.
Ove Nilsson och hans kollegor vill nu fortsätta studera de gener som reglerar knoppsättning, knoppbrytning och anpassning till tillväxt vid olika breddgrader och under ett föränderligt klimat, inte bara i backtrav och aspträd, utan också i gran, en evolutionärt mycket mer ursprunglig art. Detta kommer att ge insikter om hur dessa geners funktion har utvecklats under evolutionen.
För närvarande leder Ove Nilsson ett projekt som är i slutfasen av att bestämma granens fullständiga arvsmassa, en av väldens största, och sju gånger större än människans. Han tror att dessa studier kommer att leda till helt nya insikter om hur dessa gener fungerar på molekylär nivå, något som är till största delen okänt idag. Dessa kunskaper kommer att vara av stor betydelse för att effektivisera växtförädlingen och för att kunna anpassa växter till ett ändrat klimat.
Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Avsikten är att skapa en långsiktig trygghet för de utvalda forskarna att fritt angripa stora och svåra frågeställningar för att nå ny kunskap. Anslaget ger dem också en möjlighet att organisera sin forskning på det sätt de själva anser är mest effektivt.
– Vi vill ge Sveriges främsta forskare en möjlighet att fritt pröva sina idéer utan att de ska behöva oroa sig för finansieringen av dem. Vi tror att det gynnar den vetenskapliga processen och kan leda till oväntade genombrott, förklarar Göran Sandberg, verkställande ledamot vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Nomineringen av forskarna görs av universiteten. Ansökningarna granskas sedan av vetenskapliga paneler.
Text: SLU
Foto: Mattias Pettersson
Redaktör: Karin Wikman