"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2010-04-16

Över fem miljoner i forskningsmedel från Kempestiftelserna

NYHET Kempestiftelserna har beviljat 5,3 miljoner kronor till forskning vid Umeå universitet. Forskningen handlar bland annat om framtidens belysning och varför norra Sverige har flest höftfrakturer i världen.

Följande forskare och projekt har tilldelats medel:

Ludvig Edman, institutionen för fysik, har beviljats 864 000 kronor, för projektet ”Mot en framtida funktionell och innovativ belysning”.
Anslaget kommer att finansiera två doktorandtjänster och är en vidareutveckling av Ludvig Edmans projekt om ljus-emitterade komponenter. Förenklat uttryckt är det ena delprojektet inriktat mot utveckling av tunna ljustrådar, och det andra mot utveckling av material och metoder för att inkapsla de ljusemitterade materialen så att komponenterna kan fungera under långa perioder utan att förlora i ljusstyrka.

Simon Tuck, Umeå centrum för molekylär medicin, och Peter Naredi, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, har beviljats 1 600 000 kronor för projektet "Neuronala kretssystem som reglerar tillväxt och ätbeteende hos C. elegans".
Forskarna kommer att köpa en anläggning för lasermikrodissektion tack vare anslaget. Anläggningen kommer att användas för att döda individa nervceller i C. elegans-maskar. Vilka nervceller som finns i C. elegans-nervsystemet är kartlagt. Man vet också hur nervcellerna är ihopkopplade med kemiska synapser. Fler än 140 neuropeptider har identifierats i C. elegans men än är det inte känt hur dessa peptider förmedlar interaktioner mellan de olika nervcellerna. Anläggningen kommer att användas för att studera vilka nervceller som styr ätbeteende och tillväxt samt samspelet mellan de olika nervcellerna i nervsystemet.

Lena Gunhaga, Umeå centrum för molekylär medicin, har beviljats 700 000 kronor för projektet ”Det perifera nervsystemet – livslång nybildning av sensoriska celler”. Vårt perifera nervsystem innefattar alla våra sinnesorgan. Specifika sensoriska celler i det perifera nervsystemet förmedlar information från vår omgivning till hjärnan. Syftet med vårt projekt är att identifiera de signalmekanismer som styr hur stam- och förstadieceller utvecklas till olika typer av sensoriska celler.
Det är känt att luktepitelet och linsen, som utgör delar av våra sinnesorgan, innehåller stam- och förstadieceller som kontinuerligt delar sig och mognar till sensoriska celler under hela vår livstid. Därför kommer forskarna att använda sig av luktepitelet och linsen som modellsystem för att besvara sina frågeställningar. De resultat de får kan de nyttja för att i cellodlingar styra stamcellers utveckling till specifika sensoriska celler.

Michael Minock, institutionen för datavetenskap har beviljats 400 000 kr för projektet ”Inlärning av semantisk grammatik”.
Projektet kommer att utvärdera flera semantiska analysmetoder för översättning av naturliga spatiala beskrivningar till formellt språk. Ett särskilt fokus kommer att vara hur en datamaskin kan lära sig semantisk grammatik. Det betyder att effektiva algoritmer behöver tas fram för att bygga en semantisk grammatik från en träningsmängd av givna par av naturligt språk och motsvarande formell semantik. Som exempel kan ett par i träningsmängden vara "Vad är vägen till IKSU" och "(X PATH (= X DESTINATION "IKSU")))". Forskarna kommer att använda standardiserade utvärderingstekniker för att jämföra deras lösningar med andra internationella forskares. Utvecklingen är open-source: http://code.google.com/p/c-phrase/

Ulrika Pettersson Kymmer, institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, har beviljats 1 800 000 kronor, för projektet “Genetisk kartläggning av höftfrakturer i Norra Sverige”.
Norra Sverige har av okänd anledning världens högsta frakturförekomst. Umeå fraktur- och osteoporosstudie (UFO) leds av Ulrika Pettersson Kymmer och syftar till att undersöka riskfaktorer för benskörhetsfraktur, inklusive ärftliga faktorer, som anses spela störst roll för utveckling av benskörhet. UFO-studien baseras på material från den medicinska biobanken i Västerbotten och utgör idag bland den största frakturkohorten i världen med tillgängligt DNA. Pengarna från Kempestiftelsen ska användas för att med storskalig teknik, så kallad helgenomsanalys identifiera ärftliga riskfaktorer för höftledsfraktur hos 1100 patienter.

För mer information om forskningsprojekten, kontakta respektive forskare. Kontaktuppgifter finns i Umeå universitets personalkatalog: http://www.umu.se/sok/personalkatalog

Redaktör: Karin Wikman