Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 20 januari 2021)

printicon
Publicerad: 22 sep, 2015

Övergripande norm saknas för examensarbetet

NYHET Vilka hinder och möjligheter kan studenter möta i sitt skrivande av det obligatoriska examensarbetet? Vilka krav ställs för examensarbetet i högskolans yrkesutbildningar för förskollärare och fritidspedagoger?

Frågorna har legat till grund för en studie som gjordes mellan hösten 2012 och våren 2013. Studien redovisas i artikeln The Degree Project in Swedish Early Childhood Education and Care – what is at stake? av forskarna Inger Erixon Arreman, docent vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, och Per-Olof Erixon, professor vid Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen samt dekan vid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet.

Inger Erixon Arreman Foto: Maja Bonta
Inger Erixon Arreman Foto: Maja Bonta

– I artikeln belyser vi examensarbetet i ett spänningsfält mellan olika styrande dokument, tankar och idéer bland universitets- och högskolelärare om vad examensarbetet för yrkesutbildningarna till förskollärare och fritidspedagog innebär, säger Inger Erixon Arreman.

Studien visar att det saknas en övergripande norm för examensarbetet och att olika högskolelärare med hemvist i olika ämnesområden, exempelvis naturvetenskap, matematik, pedagogisk forskning, språk med mera, bär på olika vetenskapstraditioner och har olika uppfattningar samt ställer olika krav i genomförande och bedömning av examensarbetet.

Examensarbete för förskollärare/fritidspedagoger och andra yrkesutbildningar infördes i början av 1990-talet, med betoning på kunskapsutveckling för den kommande professionen - men utan precisering av omfattning i studietid, det vill säga poäng. Med ökat tryck på ”akademisering” har examensarbetet för yrkesutbildningar alltmer kommit att betraktas som en så kallad traditionell kandidatuppsats, eller C-uppsats (som utgör en fördjupning i ett akademiskt ämne som saknar direkt yrkesanknytning, exempelvis historia, företagsekonomi, psykologi). 

Studien pekar också på att i nationella utvärderingar tenderar examensarbetet i förskollärare- och fritidspedagogutbildningen, trots professionsinriktning, ändå att bedömas som C- uppsats för en i grunden akademiskt förberedande kandidatexamen.
– På ett övergripande sätt handlar examensarbetet om vilken agenda som ska gälla för utbildningarna förskollärare- och fritidspedagog, avslutar Inger Erixon Arreman.

Artikeln bygger på dokumentstudier och kvalitativa intervjuer med lärarutbildare i olika vetenskapsområden. Med den här artikeln vill forskarna bidra med underlag för vidare diskussioner om examensarbetet i lärarutbildningsområdet.

Tidskriften Education Inquiry

Artikeln The Degree Project in Swedish Early Childhood Education and Care – what is at stake? är publicerad i tidskriften Education Inquiry.

Tidskriften, som finansieras och utges av Lärarhögskolan, har en lokal och internationell redaktion. Education Inquiry tillämpar kollegial granskning, så kallad peer-reviewing av artiklar och  publicerar enbart artiklar på engelska.

Artikeln är fullt tillgänglig och nedladdningsbar från tidskriftens hemsida.
The Degree Project in Swedish Early Childhood Education and Care – what is at stake?

För mer information kontakta gärna:

Inger Erixon Arreman, docent och universitetslektorInstitutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitetE-post: inger.erixon.arreman@umu.se
Telefon: 090-786 64 70

Redaktör: Maja Bonta