Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

På jakt efter nya bakterier i munhålan

NYHET Bakteriefloran i våra munnar innehåller betydligt fler bakteriearter än vi hittills kunnat ana. Det visar tandläkaren Eleni Kanasi i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 28 november.

Traditionellt har bakterier i munhålan odlats varefter deras koppling till olika sjukdomar bestämts. Hälften av bakterierna i munhålan kan dock inte odlas. Odling ger därför ingen komplett bild av munhålebakteriernas mångfald och deras association med sjukdomar som karies och tandlossning. Med hjälp av bakteriernas DNA, den genetiska koden, kan man nuförtiden även undersöka frågeställningar kring dessa bakterier.

Denna problematik är det huvudsakliga fokuset för Eleni Kanasis avhandling, som är ett samarbete mellan Umeå universitets odontologiska institution och harvardassocierade Forsyth Institute i Boston. Forskarna utnyttjar DNA-baserade metoder, som kloning/sekvensering, PCR och DNA-DNA hybridisering, för att identifiera otillräckligt beskrivna, svårodlade och icke odlingsbara bakterier samt för att hitta associationer med karies hos 275 barn (2-6 år) och tandlossning hos 141 vuxna (20-40 år). Dessutom ingår studier av Aggregatibacter actinomycetemcomitans, som ger aggressiv tandlossning hos barn. Anledningen till studierna är att några stammar gömmer ett antigen – en molekylär struktur som immunförsvaret kan känna igen – som vanligtvis finns på bakteriens utsida. För att möjliggöra studierna har omfattande molekylärbiologiska, kliniska och statistiska metoder använts.

När det gäller barn och karies är mångfalden av bakterier stor. Eleni Kanasi har identifierat 138 olika arter, av vilka hälften inte har odlats tidigare. Dessutom har hon funnit 107 kloner som inte identifierats tidigare, och som därför kan innehålla hitintills okända bakterier. Bakterier som traditionellt associerats med karies identifierades, som Streptococcus mutans, men även nya associationer med arter som inte går att odla blir tydliga.

Några bakterier som används som så kallad probiotika uppvisar koppling till munhälsan. Initial tandlossning visade sig vara jämförbar i bakteriesammansättning med avancerad tandlossning, men vid avancerad tandlossning hittades dessutom bakterier som inte går att odla. A. actinomycetemcomitans, som inte visar antigen på sin yta, hittades mest vid kronisk tandlossning och kan möjligtvis undgå kroppens immunförsvar som bildar antikroppar mot antigenen.

Via användning av DNA-molekylen är det möjligt att identifiera nya och icke-odlade bakterier i munnen och att hitta associationer mellan dem och orala sjukdomar. Hittills har identifieringar och associationer gjorts sporadiskt. Beskrivningen av den kompletta bakteriella sammansättningen i munnen möjliggör identifiering av bakteriella profiler som i framtiden kan vara till hjälp vid diagnostisering av dentala sjukdomar och eventuell riskbedömning.

Eleni Kanasi nås på telefon 090-785 61 66, 073-815 72 32 eller e-post  eleni.kanasi@odont.umu.se.

En porträttbild finns att ladda ned från
http://www8.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Fredag 28 november försvarar Eleni Kanasi, Inst. för odontologi, oral mikrobiologi, sin avhandling med titeln ”Molecular Analysis of the Oral Microbiota of Dental Diseases”.
Disputationen äger rum i sal 933, 9 tr., by 1A, NUS. Opponent: Prof. Gunnar Dahlén, oral mikrobiologi, Göteborgs universitet.

Elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1911

Redaktör: Bertil Born