NYHET
Det finns inga belägg för uppfattningen att pälsdjur i familjen under första levnadsåret skulle öka risken för astma hos barn före fyra års ålder. Det framgår av den avhandling som Anna Sandin försvarar vid Umeå universitet den 16 maj.
I avhandlingen undersöks allergiutvecklingen bland samtliga barn födda på Östersunds sjukhus mellan februari 1996 och januari 1997, sammanlagt 1228 barn varav 817 deltog vid både ett och fyra års ålder. Andelen med positivt allergitest fördubblades mellan provtagningarna vid ett och fyra års ålder (från 7 till 14 procent). Bland ettåringarna var ägg den vanligaste allergenen medan katt och björk dominerade bland fyraåringarna.
Katt i hemmet under barnets första levnadsår ökade risken för positivt allergitest vid ett års ålder men påverkade inte risken för kattallergi eller astma vid fyra år. Hundinnehav under första året påverkade inte risken för tidigt debuterande astma (symtom både vid ett och fyra års ålder) och minskade risken för senare astma (symtom endast vid fyra år) samt för pollenallergi vid fyra år. Ett sådant omvänt samband mellan djurinnehav och allergier brukar förklaras med att allergiska familjer undviker att skaffa djur. I studien kvarstod emellertid den skyddande effekten av hundinnehav också sedan man kontrollerat ev. sådana effekter.
Andelen allergiska sjukdomar har ökat i västvärlden sedan mitten av 1900-talet samtidigt som bättre hygien m.m. lett till att många infektioner blivit ovanligare. Det har föreslagits att denna ökade hygien skulle bidra till allergierna genom förändrad bakteriekolonisation av tarmen. Det är en tanke som får stöd av resultaten i avhandlingen. Det nyfödda barnet har en steril tarmkanal, men kolonisationen med bakterier börjar direkt efter födseln. Kontakten med bakterier har avgörande betydelse för att immunförsvaret ska utvecklas.
Det har diskuterats om tarmflorans sammansättning påverkar risken för allergi. Tarmen innehåller tusentals olika bakteriearter, men endast en mindre del av dem är identifierade. I stället för att analysera enskilda bakterier studerar avhandlingen fria fettsyror i avföringen, som är ett uttryck för vad tarmbakterierna åstadkommer. Sammansättningen och koncentrationerna av korta fettsyror skilde sig mellan allergiska och icke-allergiska barn både vid ett och fyra års ålder. Det kan tolkas som att allergiska barn har en mindre komplex tarmflora.
Fredagen den 16 maj försvarar Anna Sandin, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet sin avhandling med titeln Development of allergy, salivary IgA abtibodies and gut microbiota in a Swedish birth cohort. Svensk titel: Utveckling av allergi, salivärt IgA och tarmens microbiota i en svensk födelsekohort. Disputationen äger rum kl 09.00 i sal 260, plan 2, by. 3A, Norrlands Universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Agnes Wold, Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Anna Sandin är uppväxt i Umeå och läkarutbildad vid Umeå universitet. Hon är bosatt i Jämtland och verksam som barnläkare i både Jämtlands och i Norrbottens län samt doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Hon kan nås på tel. 076–838 47 63, epost: anna.sandin@jll.se
