Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 22 maj, 2019

”Partierna misslyckas med att vara en länk mellan EU och medborgarna”

NYHET Riksdagspartierna förmår inte att lyfta fram olika politiska ståndpunkter i EU-frågor så att allmänheten ges en rimlig chans att ta ställning, visar forskare i ny artikel.

I rapporten ”EU i riksdagen”, som ges ut av Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), undersöks riksdagens roll före, under och efter det att EU-beslut fattats. I sitt bidrag till antologin, artikeln ”Riksdagspartierna och EU: en svag demokratisk länk”, har Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, tillsammans med statsvetaren Nina Liljeqvist, undersökt om partiernas engagemang i EU-frågor ökat i takt med EU:s allt större inflytande på svensk politik och lagstiftning.

I artikeln har forskarna ställt sig frågan ”I vilken utsträckning förmår politiska partier utgöra den för demokratin fundamentala länken mellan medborgare och politiska makthavare när det gäller frågor som beslutas på EU-nivå?”.

- För att ta reda på svaret har vi undersökt i vilken omfattning och på vilket sätt riksdagspartierna lyfter EU-frågor i media och i sina valmanifest, i riksdagen och internt i partierna, berättar Magnus Blomgren.

Resultatet av studien visar att partierna inte alls svarar upp mot EU:s ökande inflytande på svensk politik.

- I sina valmanifest gör sig partierna inte mycket besvär med att tydliggöra EU:s påverkan över svensk politik, inte ens i de frågor som är nästintill exklusivt styrda av EU, såsom fiskeri- eller jordbrukspolitiken. Vår analys visar att sedan 1994 har partierna i stort sett slutat att tala om EU i sina valmanifest, och i de fall svenska partier faktiskt talar om EU handlar det oftast inte om sakpolitiska frågor. Riksdagspartiernas förmåga att visa kopplingen mellan EU:s beslut och den nationella politiken är således tämligen nedslående, fortsätter Magnus Blomgren.

Forskarna visar att problemet med att EU-frågor inte uppmärksammas ligger på partinivå snarare än på individnivå. Ledamöter i riksdagen som är aktiva inom områden där EU:s inflytande är särskilt stort, till exempel inom jordbrukspolitik, är väl medvetna om den nya ordningen och anpassar sina aktiviteter efter EU. Men internt inom partierna finns dålig koordination och kontakt mellan arbetet på nationell nivå och på EU-nivå, till exempel i förhållande till EU-parlamentariker.

- Vår övergripande slutsats är att riksdagspartierna brister i sin grundläggande uppgift att säkerställa medborgerlig insyn i och inflytande över politiken på EU-nivå. Detta är problematiskt då representativ demokrati är beroende av partiernas arbete både när det gäller nationell politik och EU-politik. Vi menar att partierna inte förmår lyfta fram olika politiska ståndpunkter i EU-frågor så att allmänheten får en rimlig chans att välja mellan det ena eller det andra, säger Magnus Blomgren.

Ladda hem ”EU i riksdagen” här: http://www.sieps.se/globalassets/publikationer/2019/sieps-2019_1op-web.pdf