NYHET Han kom från ett bondehem i Stöcke utanför Umeå. Hela livet skrev han dagbok och sammanfattade den i en fantastisk och helt unik självbiografi: Pehr Stenbergs levernesbeskrivning 1758 till 1807. Vid ett evenemang i Forskningsarkivet, Umeå universitet, presenteras nu femte och sista delen i serien som utgör ett register för hela bokverket.
Måndag 12 mars kl. 14.00-17.00, Forskningsarkivet, Universitetsbiblioteket, Umeå universitet
Pehr Stenbergs levernesbeskrivning är en självbiografi från gustaviansk tid. Texten, som aldrig tidigare utgivits, beskriver en ung mans livsresa från föräldrahemmet i en bondby söder om Umeå via studier i Åbo och åter till hembygden med nya erfarenheter.
Författaren berättar självutlämnande och detaljerat om sina upplevelser, bland annat i sökandet efter en livskamrat, som informator och huspräst i förnäma familjer under studietiden i Finland och som klassresenär i den tidens Västerbotten. Kännetecknande för hela verket är den sociala mångfalden i fråga om de människor Stenberg möter och de miljöer han vistas i.
Verket är unikt tack vare den tid det är skrivit i, sin långa tillkomsttid och sitt stora format. Berättelsen är också omväxlande och bjuder på överraskningar. Den är delvis utformad efter samtida skönlitterära mönster.
14.00-14.10 Inledning – Fredrik Elgh
14.10-14.55 Pehr Stenbergs levernesbeskrivning som källa för släktforskare – Tommy Jacobsson
Pehr Stenbergs levernesbeskrivning ger en inblick i familjeliv och släktrelationer i Umeå landsförsamling och bland präster i Västerbotten. De nya registren över personer och orter gör det lätt att hitta spännande information.
Många personer i bondesläkter i byar runt Umeå nämns liksom borgare i Umeå och prästsläkter i Umeå och grannsocknarna. För många som släktforskar i Umetrakten är levernesbeskrivningen en stor källa att ösa ur. Den kan ge nytt liv åt anorna i släktträden.
14.55-15.20 Bland färjkarlar, hospitalshjon och friherrinnor – arbetet med levernesbeskrivningens personregister – Robert Eckeryd
Under knappt ett års tid har jag arbetat med att sammanställa personregistret till Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. Registret presenterar det myller av människor som man möter i Stenbergs text med namn, levnadsdata, sysselsättning och bostadsort. Uppgifterna har bekräftats med hjälp av vederhäftiga källor och enligt källkritiska principer.
Personregistret omfattar drygt 2000 personer från olika samhällsklasser och tillhörande olika generationer. De äldsta är födda på 1600-talet. I föredraget berättar jag kortfattat om hur arbetet gått till och exemplifierar med några svåra fall.
15.20-15.40 Kaffepaus
15.40-16.00 Stan, Salmitto och Skjällefteå - hur skriver han, Stenberg? – Ola Wennstedt
Pehr Stenberg vistades på och besökte många platser i både Sverige och Finland, som han sedan omnämner i levernesbeskrivningen. De namnformer han använder sig av på olika ställen i texten skiljer sig dock ofta åt både till stavning och form.
I registerdelens ortsregister står en standardiserad form av namnen, och i föredraget beskriver arkivchef Ola Wennstedt kortfattat tankar och principer bakom registret och hur arbetet gick till.
16.00-16.45 Klass, kön, kristlighet och känslor: Att finna sig till rätta i 1700-talets vardag – Alf Arvidsson
Pehr Stenberg med etnologens blick. Pehr Stenberg levernesbeskrivning är en guldgruva för forskning om 1700-talets folkliv, samtidigt som han i sitt tillvägagångssätt använder metoder som är högaktuella inom nutida kulturvetenskaper.
Men hur gör man innehållet i ett mastodontverk tillgängligt? Alf Arvidsson, professor i etnologi och medlem i redaktionskommittén som utarbetat sakregistret sätter in Pehr Stenberg levernesbeskrivning i ett nutida forskningssammanhang.
16.45-17.00 Avslutning – Fredrik Elgh
Fredrik Elgh, fredrik.elgh@umu.se, tel. 070-326 21 08
Läs tidigare nyheter om Levernesbeskrivningen på umu.se
Redaktör: Per Melander