Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 30 nov, 2005

Plötslig död hos unga idrottare kartlagd i studie från Umeå

NYHET Plötsliga dödsfall hos idrottare som är 35 år eller yngre drabbar både elit och motionärer men antalet ökar troligen inte, visar en studie från Umeå universitet. Mindre än hälften av de drabbade kunde ha hittats vid en massundersökning.

På senare tid har flera uppmärksammade, plötsliga dödsfall noterats i samband med idrottande. Händelserna har väckt frågor om de bakomliggande orsakerna samt om det skulle vara möjligt att förebygga dessa tragedier, t.ex. genom rutinmässig medicinsk undersökning av alla idrottsaktiva (s.k. screening).

Studien försöker kartlägga det totala antalet idrottsrelaterade dödsfall i Sverige och deras orsaker. Resultaten redovisas nu vid Medicinska riksstämman av studerandena Caroline Mellberg och Lars Johansson, termin 6 på läkarprogrammet vid Umeå universitet, och deras handledare Stellan Mörner, överläkare vid Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus. Medförfattare i studien är även professor Anders Eriksson, rättsmedicinalverket i Umeå.

I samarbete med försäkringsbolaget Folksam – som försäkrar majoriteten av idrottsförbunden med sammanlagt ca 1,6 miljoner idrottsaktiva i Sverige – har de kartlagt orsakerna till de senaste årens dödsfall bland aktiva (dvs. försäkrade) idrottare som varit 35 år eller yngre. Materialet har sedan kompletterats med uppgifter om två fall hos förbund som inte haft försäkring hos Folksam: basket, orientering, volleyboll och boxning.

Studien omfattade sammanlagt 20 dödsfall under idrottsutövning i åldern upp till 35 år sedan 1998. Bland de 20 var 19 män. Medelåldern var 22 år med en spridning från 10 till 34 år. I materialet fanns åtta fotbollsspelare, två ishockeyspelare, två basketspelare och två innebandyspelare (varav en utövade handikappidrott). Inom förbunden för friidrott, skidor, rinkbandy, cykling, squash och handboll inträffade vardera ett dödsfall.

Via obduktionsprotokoll m.m. framgår att de vanligaste dödsorsakerna var hjärtmuskeldefekter (hypertrofisk kardiomyopati och arrytmogen högerkammarkardiomyopati) samt hjärtmuskelinflammation. Dödsfall sker både inom elitidrotten och bland motionärer. I en kontrollgrupp med dödsfall bland idrottsutövare över 35 år var samtliga 28 män. Majoriteten bland dem (71 %) avled pga. ischemisk hjärtsjukdom, dvs. i huvudsak hjärtinfarkt, jämfört med 10 % i den yngre åldersgruppen.

Sammanfattningsvis är plötslig död i samband med idrott relativt ovanlig: Enligt den här studien inträffade i gruppen 35 år och yngre i genomsnitt 2,7 fall per år bland totalt ca 2,4 miljoner medlemmar hos de förbund som omfattas. I en liknande studie gjord av Folksam noterades 15 dödsfall under fyra år fram t.o.m. 1990, vilket visar att fenomenet inte har blivit vanligare. Det är osannolikt att det finns idrottsrelaterade dödsfall som inte har registrerats i försäkringsmaterialet, men antalet fall kan ändå vara underskattat eftersom studien endast omfattar personer som varit aktiva i en idrottsförening.

Resultaten kan vara av värde för diskussionen för eller emot screening av unga idrottsaktiva i Sverige. De sjukdomsgrupper som kan vara möjliga att hitta vid en sådan undersökning är t.ex. kardiomyopatier (defekter i hjärtmuskeln) och klaffsjukdomar. Mot den bakgrunden skulle man med screening teoretiskt ha kunnat fånga upp nio personer, vilket är mindre än hälften av dödsfallen i gruppen under 35 år.

För ytterligare upplysningar, kontakta

Stellan Mörner, tel. 0730-59 10 68, 090-785 00 00, sökare 96568, e-post Stellan.Morner@medicin.umu.se,

Caroline Mellberg, tel 070-914 70 94 eller Lars Johansson, tel 0730-27 84 13.

Redaktör: Hans Fällman