NYHET
Fyra år är vad det normalt tar att åstadkomma en doktorsavhandling. Fyra år är också den tid som passerat sedan medievetarna Erik Lindenius och Jesper Enbom publicerade det första avsnittet av den akademiska podcasten ”Mediespanarna” vid Umeå universitet.
I höst befinner sig Jesper Enbom i Ohio, USA, på Columbus universitetet. Men med varsin bra mikrofon och Skype är det inga problem att behålla kontinuiteten och spela in ett avsnitt i veckan av Mediespanarna tillsammans med Erik Lindenius. Foto: Per Melander, UmU
Erik Lindenius berättar hur både han och Jesper Enbom hade lyssnat en hel del på poddar innan de själva började sända. Formatet kändes därför både bekvämt och lockande.
– Eftersom vi sällan hade tid för långa utvikningar när vi undervisade på våra universitetsprogram tänkte vi att våra inspelade samtal även skulle kunna fungera som komplement för studenter.
På frågan om hur gensvaret från studenter varit, svarar Jesper och Erik att det kommit oväntat lite synpunkter och kommentarer från studenter och akademiker.
– En trevlig bieffekt är dock att vi blivit kontaktade och fått frågor av journalister från hela Sverige.
Vad har podcasts för funktion i förhållande till andra medier?
– En podcast är tillgänglig vid tidpunkter då andra medier inte är det. Det är svårt att läsa böcker och klippa gräset samtidigt.
– Den tillåter också skaparen att prata klart. Att utveckla sin tankar. Det är en viktig kontrast i ett allt mer uppskruvat medieklimat. Om jag tillåts vara lite provocerande skulle jag säga att många podcaster har tagit över de funktioner public service borde ha.
Ni har nu hållit på i fyra år, dvs. normaltiden för att skriva en avhandling, vad ger det för associationer?
– En doktorsavhandling är oftast det längsta projektet man genomför inom akademin. Att ”sy ihop” en avhandling är därför lika mycket ett bevis på att man är tjurskallig som att man lärt sig något, säger Erik Lindenius.
Jesper och Erik poängterar att det nuförtiden inte är särskilt svårt starta en podcast. Det svåra är att hålla en någorlunda jämn utgivningstakt under längre tid. De har därför varit noggranna med att spela in ett avsnitt i veckan.
När podden startade jobbade de på samma institution. Ett år senare bytte Erik arbetsplats. Och när jubileumspodden spelas in befinner sig Jesper i USA på ett lärarstipendium.
Vad har det betytt för ert arbete i övrigt att ni har kört Mediespanarna?
– För mig har det varit ovärderligt, säger Erik. Många av de uppgifter vi har på en myndighet innebär stort ansvar och kräver att vi gör ett noggrant jobb. Med podcasten kom möjligheten att få utlopp för min kreativitet och kanske att vara lite mer avslappnad.
- Jag känner att det inneburit jag tvingats fundera mer aktivt kring aktuella teman i samhällsdebatten, tillägger Jesper. Det ger bidrag både till min forskning och min undervisning där jag känner att det är viktigt att ha en god inblick i vad som sker i samhället i stort. Dessutom har det varit spännande att lära sig nya saker av gäster vi haft med.
Vad betyder det för podden ”Mediespanarna” att bli postdok?
– En postdok innebär ofta att man vidgar sina vyer på ett annat universitet och där fördjupar sig i något projekt. Så jag antar att stipendieterminen Jesper gör nu i Columbus innebär startskottet för detta.
– Det syns rent praktiskt också genom att vi börjar fördjupa oss i fler typer av tekniska lösningar för att skapa podden.
Har ni några tankar på att utveckla Mediespanarna?
– För mig skulle det vara roligt att få möjlighet att göra en intervjuresa med Jesper, säger Erik. Det finns till exempel många intressanta personer i Stockholm att prata med.
Jubileumsavsnittet av mediespanarna släpps den 31 augusti och heter ”191. En avhandling”
Erik Lindenius, erik.lindenius@umu.se, tel. 070-585 77 78, är utbildningsledare vid Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Han disputerade 2009 med avhandlingen Guldgruvan som försvann? En mediestudie av konflikten kring UmanGenomics och Medicinska biobanken 2001-2006.
Jesper Enbom, jesper.enbom@umu.se, tel. 070-274 75 00, är lektor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategisk kommunikation vid Umeå universitet. Han disputerade 2009 med avhandlingen Facket i det medialiserade samhället.