NYHET Faktorer som bidrar positivt till tonårspojkars hälsa är god självkänsla, tillgång till förtroendefulla relationer, upplevelse av positiva känslor och stolthet samt att våga stå emot traditionella maskulinitetsnormer utan att tappa status. Det visar en avhandling vid Umeå universitet som genom intervjuer och enkätdata undersökt tonårspojkars hälsa i relation till känslor, maskulinitet och subjektiv social status.
– För tonårspojkar är den upplevda hälsa överraskande relationell och emotionell, medan den fysiska hälsan visar sig vara av mer underordnad betydelse, säger Eva Randell, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och författare av avhandlingen.
– Eftersom hälsa upplevs genom känslor och relationer mellan individer och deras sammanhang handlar hälsa för tonårspojkar till stor del om att ha tillgång till tillitsfulla relationer. De som arbetar med pojkar måste beakta komplexiteten i unga pojkars hälsa, där normer, värderingar, relationer och genus utgör dess sociala bestämningsfaktorer.
Eva Randells doktorsavhandling är baserad på både intervjuer och enkätdata. I intervjuer med 33 tonårspojkar framkom att det finns en komplexitet i hur unga pojkar uppfattar, upplever, hanterar och värderar hälsa. Även om de flesta pojkarna uppfattade hälsa på ett holistiskt sätt fanns det pojkar som var benägna att dela upp hälsoupplevelsen i kropp och sinne när det gällde att hantera svåra känslor. Enligt Eva Randell bör pojkar därför uppmuntras att tänka på helhetsupplevelsen av hälsa, det vill säga att få dem att integrera fysiska, sociala och känslomässiga aspekter.
Avhandlingen beskriver också hur socialt utrymme för känslohantering är avgörande för pojkars välbefinnande och att skamkänslor utgör ett hinder för öppenhet. Följande citat från en deltagare illustrerar vikten av trygga relationer:
Alla går liksom så här mummel, mummel, säger ingenting. Men när man väl börjar prata med någon annan kille liksom då känner dom ju likadant att typ så här, då tycker dom att jag är modig och stark för att kunna visa känslor. Och då kan ju dom visa känslor med mig, för då känner dom sig trygga, att de inte blir retade, och det har ju lett till att man kan reda ut problem med varandra liksom.
Eva Randell fann att pojkars känslouttryck ofta präglas av tre maskulina orienteringar: tuffhet, känslighet och uppriktighet. Resultat från enkätstudien visade att upplevd stolthet verkar ha en skyddande effekt för pojkars hälsa. Studien visade också att en mycket god självskattad hälsa är relaterad till en hög subjektiv social status hos individen.
Eva Randell är bosatt i Hedemora, Dalarna och är sedan 2006 verksam vid Högskolan Dalarna i Falun. Hon har en socionomutbildning vid Umeå universitet och en magisterexamen i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon har i sin yrkesutövning arbetat med barn och ungdomar.
På fredag den 7 oktober försvarar Eva Randell, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, sin avhandling med titeln: Tonårspojkars hälsa - att hantera emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status. (Engelsk titel: Adolescent boys’ health - managing emotions, masculinities and subjective social status.) Fakultetsopponent: Professor Katja Gillander-Gådin, Avdelningen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet. Huvudhandledare: Docent Renée Flacking.
Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal 135, Allmänmedicin, Byggnad 9A, ingång X5, Norrlands universitetssjukhus.
Eva Randell, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
070-461 91 20; era@du.se
Redaktör: Daniel Harju