Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 05 jun, 2012

Positivt för ekosystem att riva dammar

NYHET Att riva gamla och uttjänta dammbyggnader blir en allt vanligare metod i ekologiskt restaureringsarbete. Genom att avlägsna själva dammbyggnaden kan vattnet återigen få strömma fritt. Både flora och fauna kan gynnas av att vattendraget får tillbaka sin naturlighet visar Anna Lejon i sin avhandling som hon lägger fram den 15 juni vid Umeå universitet.

Runt om i Sverige finns det en hel del gamla dammar vilka är i stort behov av renovering. Dammägaren kan välja mellan att renovera eller riva ut dammen. I dagsläget väljer fler än tidigare en utrivning av dammen eftersom återskapandet av naturliga vattenmiljöer både är genomförbart och eftertraktat.

Vad händer när man river en gammal dammbyggnad? Vattnet kommer då att hitta tillbaka till sin ursprungliga fåra och strömma fritt. På det som tidigare var botten av en damm bildas det en strand på grund av torrläggningen. Anna Lejon har i sitt avhandlingsarbete sett att växter gror och växer snabbt på dessa stränder efter en dammrivning. I de flesta fall är stranden bevuxen redan nästföljande säsong.

– Många är rädda för att det ska bli lerigt och fult när en dammbyggnad plockas bort och vattnet sjunker undan, men så är det inte. Snarare är det så att människor uppfattar det som mer estetiskt tilltalande efter en dammrivning, med ett fritt och naturligt rinnande vatten, säger Anna Lejon.

Hon kunde även se att de växter som fanns på stranden efter en dammrivning var av den sorten som trivs och klarar sig bäst vid fritt strömmande vatten, till exempel vasstarr växer rikligt.

Det innebär alltid en störning i ekosystemet vid en förändring och den störningen kan vara mer eller mindre stor eller betydelsefull. Den sand och lera (sediment) som under många år samlats på botten i dammen måste ta vägen någonstans efter att dammen försvunnit. Den enda vägen är nedströms. Det Anna Lejon har sett när det gäller insekter som lever i vattnet är att majoriteten av insekterna klarar sig bra, utan någon märkbar påverkan.

– Ett fåtal arter klarar dock inte riktigt av mängden sediment som kommer med vattnet. Nattsländor och bäcksländor minskar de första åren efter en dammrivning men vi hoppas och tror att de kommer att bli fler till antalet om några år när läget stabiliserats, säger Anna Lejon.

Anna Lejon är född och uppvuxen i Osby i norra Skåne. Hon har arbetat på länsstyrelsen i Västerbottens län samt studerat biologi och ekologi vid Umeå universitet.

Om disputationen:

Fredagen den 15 juni försvarar Anna Lejon, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG), Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Ecosystem response to dam removal”. Svensk titel: ”Ekosystemrespons på dammrivning”. Disputationen äger rum kl 10:00 i Älgsalen, Uminova Science Park, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Emily Stanley, Department of Zoology and Center for Limnology, University of Wisconsin, USA

Läs hela eller delar av avhandlingen på:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55586

För ytterligare information, kontakta gärna:

Anna Lejon, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Telefon: 090-786 63 77
E-post: anna.lejon@emg.umu.se

Redaktör: Ingrid Söderbergh