Preliminärdata från pågående studie: Skadekartläggning inom innebandy säsongerna 2010–2011 och 2011–2012
NYHET
Svenska innebandyförbundet (SIBF) och Innebandyns kompetenscentrum (IKC) vid Umeå universitet initierade tillsammans med forskare från Idrottshögskolan i Umeå 2013 en registerstudie för att kartlägga förekomsten av skador bland svenska innebandyspelare.
Huvudsyftet med undersökningen var att studien skulle ligga till grund för beslut om skyddsglasögon skulle bli obligatoriska för barn och juniorspelare inom innebandy, men även att få en bild av eventuella andra skador som kan uppkomma genom innebandyspelande. Ett brett perspektiv av olika skador har inkluderats och i de första analyserna har fokus legat på ögonskador och knäskador, eftersom tidigare internationella studier har visat en hög förekomst av dessa skador.
I den aktuella studien har man använt data ur nationella patientregistret, där läkarbesök vid akutmottagningar och specialistkliniker registreras. Studiegruppen innefattar spelare som varit licensierade hos SIBF under säsongerna 2010–2011 och/eller 2011–2012. I studien ingår också en ålders- och könsmatchad kontrollgrupp från svenska befolkningen som inte varit licensierade hos SIBF under perioden. Jämförelsen mot kontrollgruppen är av stort intresse eftersom studiematerialet inte innehåller information om ifall de registrerade skadorna uppkommit under innebandyspel. Det bör också noteras att läkarbesök i primärvården inte finns med i patientregistret.
Preliminärdata från registerstudien
I studien inkluderades knappt 145 000 innebandyspelare och cirka 400 000 kontroller (varav 26 procent tjejer/kvinnor), med en medianålder på 13 år vid studiestart. Ögonskador förekom hos drygt 600 innebandyspelare, cirka 0,3 procent av spelarna i åldern 6–13 år och drygt 0,5 procent av spelarna som var äldre än 13 år vid studiens start. Skillnaden jämfört med kontrollgruppen var störst bland tjejer/kvinnor äldre än 13 år, där innebandyspelarna hade 4 gånger högre risk för ögonskador än kontrollerna. Bland killar/män i samma åldersgrupp var risken för ögonskador 2–3 gånger högre än i kontrollgruppen.
Drygt 1 900 innebandyspelare hade besökt en akutmottagning eller specialistklinik på grund av någon knäskada under perioden. Bland spelare äldre än 13 år hade cirka 3 procent av tjejerna/kvinnorna och cirka 2 procent av killarna/männen haft minst en knäskada. Motsvarande siffror för spelare under 14 år var cirka 1 procent. Bland kvinnor äldre än 19 år hade innebandyspelarna en 6 gånger ökad risk för knäskada jämfört med kontrollgruppen, och för kvinnliga spelare 14–19 år var risken nästan 4 gånger ökad jämfört med kontrollerna. Motsvarande riskökning för manliga spelare över 13 år låg mellan 1,7–3 gånger.
Nästan 600 av knäskadorna hos innebandyspelare involverade korsband, vilket är en allvarlig skada med lång rehabilitering. Dessa skador var vanligast bland kvinnor: drygt 1 procent av de kvinnliga spelarna äldre än 13 år hade drabbats av en sådan skada, medan motsvarande siffor för manliga spelare var 0,5 procent i åldersgruppen 14–19 år och knappt 1 procent i gruppen äldre än 19 år. Denna skada var ovanlig bland spelare yngre än 14 år vid studiestart (cirka 0,1 procent).
Dessa preliminära studieresultat visar på ett behov av att utveckla mer skadeförebyggande åtgärder inom idrotten. Svenska Innebandyförbundet har inför säsongen 2015–2016 beslutat att det nu är obligatorisk för alla B-licenserade spelare att använda skyddsglasögon i bindande matcher. Gällande knäskador har tidigare studier från innebandy, fotboll och handboll visat att knäkontroll och neuromuskulära träningsprogram har god skadeförebyggande effekt. Svenska innebandyförbundet tillsammans med Innebandyns kompetenscentrum kommer arbeta vidare med skadeförebyggande åtgärder och utbildning inom området.
Arbetet med studien kommer att fortsätta under 2016, då forskarna kommer att analysera fler skadetyper och en slutrapport beräknas ligga klart under hösten 2016.
I forskargruppen ingår Anna Nordström (docent i idrottsmedicin, specialist i rehabiliteringsmedicin), Helena Nyström (AT-läkare, doktorand), Taru Tervo (forskningssamordnare IKC, sjukgymnast, PhD) och Klara Leffler (magisterstudent i matematisk statistik).
