NYHET I en ny UNICEF-rapport slår man fast att införandet av rena och effektiva spisar för matlagning med biobränslen kan vara en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra situationen med dålig luft och hälsoproblem i utvecklingsländer. Vid Umeå universitet står nu forskarna bokstavligen vid spisen för att mäta och ta reda på mer.
Energiforskare Christoffer Boman och doktorand Robert Lindgren kokar ihop sina teorier vid en av de sex olika spisarna.
Foto: Anna Strom.
Luftföroreningar i form av små partiklar i röken från enkla spisar och eldstäder för matlagning och uppvärmning orsakar ett av de allra största hälsoproblemen i världen. UNICEF publicerade nyligen en rapport som belyser hälsoeffekterna av luftföroreningar ur ett globalt perspektiv med särskilt fokus på barns situation.
Just nu genomförs en stor samlad mätkampanj i förbränningslaboratoriet vid Umeå universitet (TEC-Lab).
– Ju fler kockar desto bättre soppa! Vi är ett tiotal forskare som samlats runt våra sex olika spisar på labb för att gemensamt studerar utläppen från olika spisar och eldningstekniker, både traditionella eldstäder och mer moderna biobränsleeldade spisar för matlagning, säger projektledare Christoffer Boman, lektor och forskare vid Umeå universitet.
Forskarna vid Umeå universitet arbetar tillsammans i flera olika projekt med bland annat Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholm Environment Institute. Det övergripande målet att bidra till införandet av nya och effektivare former av bioenergi i utvecklingsländer. Det kan ske genom ett hållbart utnyttjande av lokal biomassa från skogsbruk, jordbruk och industri för att producera förädlade bränslen som kan användas för renare matlagning samt produktion av träkol och elektricitet.
Forskarna samarbetar med organisationer i Kenya och under våren har de samlat in olika biobränslen vilka nu används i experimenten hemma i Umeå. Det är både ved från energiskog och restprodukter från åkerbruk och industrin.
– Fokus i våra spisexperiment är att förstå hur utsläppen kan variera för olika tekniker och bränslen och att specifikt kartlägga egenskaperna på de små partiklarna som finns i rökgaserna, säger Joakim Pagels, docent vid Lunds universitet.
Den världsledande forskningen vid Umeå universitet och Lunds universitet, har tidigare visat att små partiklar i rökgaserna från förbränning av biomassa kan bestå av många olika ämnen och ha mycket olika egenskaper, till exempel innehållet av sot, PAH och metaller.
– Det är viktigt att öka kunskapen om förbränning och dess emissioner generellt och samtidigt sprida informationen till aktörer i de länder som arbetar med frågorna konkret på plats. Det kan ha stor betydelse för att förstå och bedöma både hälsoeffekter och klimatpåverkan, och mer konkret leda till ett mer effektivt utnyttjande av biomassan i dessa regioner och införandet av ny teknik med moderna ”rena” spisar, för en hållbar utveckling, säger Christoffer Boman.
Totalt anses luftföroreningar orsaka cirka sju miljoner dödsfall varje år i världen, varav cirka 600 000 barn under fem år. Eftersom ungefär 1,3 miljarder människor runt om i världen i dag saknar tillgång till elektricitet är befolkningen i många regioner i främst Afrika, Asien och Sydamerika beroende av regionalt producerad biomassa som sin huvudsakliga energikälla. Detta är dock förknippat med flera problem, såsom skogsskövling, hälsoeffekter från luftföroreningar och utsläpp av klimatpåverkande föroreningar.
Man vet i dag att de små partiklar, ”nanopartiklar”, som bildas i röken framförallt i enklare system är kopplade till de betydande hälsoeffekterna. Man vet också att utsläppen av till exempel sot kan ha betydande klimatpåverkande (värmande) egenskaper.
“Clear the air for children - The impact of air pollution on children”. UNICEF, October 2016. ISBN 978-92-806-4854-6
Journalister är välkomna på tisdag samt onsdag mellan 9:00-16:00 att besöka förbränningslaboratoriet vid Umeå universitet och intervjua forskarna på plats. Mätkampanjen pågår till och med onsdagen den 23 november.
Ansvariga forskare: Christoffer Boman (Tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet), Joakim Pagels (Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds tekniska högskola) och Birgitta Svenningsson (Kärnfysik, Lunds universitet).
Christoffer Boman, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitetThermochemical Energy Conversion LaboratoryMobil: 072-201 00 54
E-post: Christoffer.boman@umu.se
Redaktör: Ingrid Söderbergh