"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2013-10-08

Projektvecka med uppdrag att konstruera en landningsfarkost

Projektledarna från resQtech, Daniel Jansson och Julia Landström, visar upp sin landare. I bakgrunden Max Hellström och Jonas Legrell.

"Inte bara snygg, den är funktionell också"

Hur ska en landningsmodul som kan släppa ned en mikrorobot i ett katastrofområde bäst konstrueras? Det har förstaårsstudenterna på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik fått söka lösningar på under en projektvecka. Som final fick de testa om de prototyper de byggt höll för en luftfärd.

Bilden: Isabelle Niemi förklarar fördelarna med MADtechs landare Amanda.

Ett fiktivt företag, MiRo Corp behöver studenternas hjälp. Företaget arbetar med forskning och utveckling av mikrorobotar anpassade för extrema miljöer. Till exempel ska robotar kunna landsättas från luften över katastrofområden för att hitta överlevande, göra mätningar av farliga ämnen eller leverera mediciner. Uppdraget är att konstruera en landningsmodul som kan kastas eller skjutas ut från ett flygplan. Efter att ha nått marken ska mikroroboten kunna frigöra sig från landaren och själv orientera sig via förutbestämda landmärken.
Fjädrande fötter Studenterna har i sex grupper fått ikläda sig rollen av påhittade företag som erbjuder MiRo Corp lösningar på problemet. Under projektveckan har du arbetat fram prototyper att visa upp – och får samtidigt övning i presentationsteknik när deras koncept på finaldagen ska säljas in på ett övertygande sätt. – Vår modul har fyra individuellt fjädrande fötter för att kunna landa mjukt och fint. Den är inte bara funktionell, den är snygg också, säger Linus Beccau när han presenterar sin grupps produkt, ”Safeland”.
Bilden: Daniel Jansson, projektledare för resQtech delar ut foldrar om sitt företags landare till expertpanelen.

Nästa gäng som företräder SODA Development framhåller sin moduls avtagbara delar i miljövänligt, tåligt och återvinningsbart material. ResQtech börjar med att dela ut broschyrer om sin landare och inleder sin presentation med en dramatisk bild från jordbävningen i Mexico City 1985, innan ”chefsdesignern” Joakim Jonsson berättar hur gruppens landare ”Wall Q” fungerar i detalj.
Landgång fälls ned MADtechs konstruktion Amanda har en fiffig men enkel konstruktion vid landning. När linorna från fallskärmen som landaren sitter fast i slaknar fälls en landgång ned och mikroroboten kan rulla ut på marken. – Vi vill trycka på den enkla designen, det finns få delar som kan strula till det, framhåller projektledarna Klara Mogensen och Isabelle Niemi. Gänget bakom MultiDrop har satsat på en skelettliknande konstruktion. Simple Solutions design bygger på en liknande idé. Deras landare trycks ihop med enkla klick, nästan som ett legobygge.
Bilden: Alexander Bäsén och Sofi Backman finjusterar sin landare Landa inför live-testet.

Efter presentationen riggar studenterna för live-test av sina landningsfarkoster i Naturvetarhusets ljusgård. Under tiden får varje grupps projektledare feedback på hur de presenterat sina koncept av lärarna Maria Hamrin och Mats Klingvall, som tillsammans med några äldrekursare utgjort MiRo Corps expertpanel. Alla får mycket beröm, men också saker att tänka på. Höll de ögonkontakt med åhörarna? Fick de som lyssnade tillfälle att ställa frågor?
Håller ägget? Sedan kontrollvägs landningsmodulerna och de släpps från låg höjd med ett ägg inuti innan det slutgiltiga testet; klarar de att kastas ut från översta våningen och landa oskadda längst ner i ljusgården? Det håller inte alla farkoster för, i några fall går hela bygget i kras och studenterna får torka äggklet från golvet. Man gör också ett test av att grupperna lyckats programmera ett markfordon så att det kan navigera efter pilar i terrängen.
Vann tävlingen gjorde MADtech med sin ”Amanda”. De får både högst betyg av expertpanelen för sin presentation och klarar landningen utan äggkross eller trasig landare. I gruppen ingick Joacim Lindberg, Johannes Lindgren, Fritjof Lindkvist, Anton Lindqvist, Jonatan Lindström, Gabriel Linnsén, Thomas Moberg, Klara Mogensen, Richard Morley och Isabelle Niemi.

Text & foto: Anna-Lena Lindskog

Linus Beccau presenterar hur hans grupp, företaget Landa, valt att konstruera sin landare.

Studenterna får presentera sina prototyper för en expertpanel bestående av Maria Hamrin, programansvarig, Siri Englund, Johanna Bylund, Sara Ekman, Jens Walker Clayton Forssén och Magnus Berggren, som går högre årskurser på teknisk fysik.

Sofia Fröjd och Adrian Emilsson från SODA Development framhåller fördelarna med sin landningsmodul för expertpanelen.

Även studenter från högre årskurser sitter med i publiken när projektledarna från F13 presenterar sina produkter.

Joakim Jansson berättar om hur resQtechs landare är konstruerad.

Ted Liljedahl Hildebrand, Samuel Uhlin och Adam Sjögren väntar på sin tur att presentera sin landningsmodul. De har satsat på en skelettliknande konstruktion som gör landaren lätt.

Äldrekursaren Magnus Berggren, F12, ger feedback till projektledarna för deras presentationer.

Adam Jakobsson och Sebastian Långström gör de sista justeringarna på sin konstruktion.

Samuel Brändström prövar att SODA Development lyckats programmera sin robot rätt, så att den kan navigera efter målpunkter i omgivningen.

Olof Noro-Larsson och Tommy Ulander väger in sin landningsmodul.


Läraren Krister Wiklund övervakar det första hållfasthetstestet.

Filip An får datorsupport från Jens Walker innan robottesterna kör i gång.

Projektledaren Linus Beccau, Landa, är på väg att kasta ut sin grupps landningsmodul.


Expertpanelens Sara Ekman, F12, bedömer om ägget har spruckit eller ej.

Redaktör: Anna-Lena Lindskog