Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 25 okt, 2005

Proteomik – nya perspektiv för framtiden

NYHET Proteiner är byggstenarna för allt liv. Samtidigt kan de också förorsaka sjukdomar om någonting går fel. Torsdag 27 oktober gästas Umeå av några av världens mest framstående forskare inom det nya forskningsfältet proteomik, där cellens proteiner studeras.

En enskild cell kan innehålla över 100 000 olika proteiner. Proteinerna ansvarar för en mängd livsnödvändiga funktioner, bl.a. transporterar de syre och näringsämnen, bygger upp immunförsvaret och får organismer att växa. Proteiner kan även i vissa fall fungera som sjukdomsmarkörer, t.ex. vid Alzheimers sjukdom.

Utvecklingen inom proteomik har under de senaste åren varit explosionsartad, inte minst sedan människans gener kartlades. Forskningsgrenen gör det möjligt att analysera och förstå sammansättningen av proteiner hos enskilda celler, vävnader och kroppsvätskor. Enkelt uttryckt kan man säga att proteiner i en cell kan studeras samtidigt istället för en och en i taget. Forskningsgrenen anses kunna ge viktiga impulser för att utveckla den biomedicinska, biologiska och bioteknologiska forskningen.

Den 27 oktober presenteras den senaste utvecklingen inom proteomikforskningen av några av världens främsta forskare inom området. På plats i Umeå finns professorerna Peter Roepstorff (Odnese Danmark), Angelika Görg (München Tyskland) och Hans-Peter Braun (Hannover Tyskland). Dessutom kommer forskare vid Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre (UPSC) samt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att ge en överblick över proteomikforskningen i Umeå.

Många av forskningsprojekten i Umeå innefattar även studier av modellorganismer som jäst, rundmask, mus, backtrav, poppel och bananfluga. En förutsättning för proteomikforskningen är detektionsmetoder såsom masspektrometrar med extrem hög känslighet (som även används vid dopinganalyser) och specifika färgmetoder för proteiner. Man kan därför färga proteiner från en frisk cell med t.ex. gul färg och från en sjuk cell med blå färg.

Man blandar proverna och de proteiner som det finns lika mycket av får grön färg (en blandning av gult och blått) medan proteiner som är gula eller blåa är unika för de olika cellerna. På detta sätt kan man analysera tusentals proteiner och man letar bara efter dem som är unika för en speciell celltyp, d.v.s de som inte är gröna.

Tid: Torsdag 27 oktober kl 09.00-–15.45
Plats: Stora hörsalen, KBC-huset, Umeå universitet

Program finns på www.chem.umu.se/upa

För ytterligare information, kontakta:

Professor Wolfgang Schröder, Kemiska institutionen, biokemi och UPSCTelefon: 090-786 6974, 070-589 97 28
E-post: wolfgang.schroder@chem.umu.se

Professor Gunnar Wingsle, UPSCTelefon: 090-786 8326
E-post: gunnar.wingsle@genfys.slu.se

Dr Thomas Kieselbach, kemiska institutionen, biokemiTelefon: 090-786 5533
E-post: Thomas.Kieselbach@chem.umu.se

Redaktör: Karin Wikman