Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 19 okt, 2009

Rådsanslag till senforskare i Umeå

NYHET Patrik Danielson, forskare vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, är ensam vid Umeå universitet om att få del av Vetenskapsrådets utdelning av bidrag till forskning med alternativa metoder till djurförsök. Hans projekt går ut på att genom odling av mänskliga celler spåra orsaken till kroniskt smärtande senor.

Totalt delade Vetenskapsrådet i denna omgång ut 27 miljoner kr till 22 projekt och en anställning som forskarassistent. Det handlar om forskning som kan ersätta eller minska behovet av djurförsök enligt den s.k. 3R-principen (av eng. replacement, refinement, reduction – ersättning, förfining, minskning). Danielsons projekt, som får sammanlagt 2,1 miljoner kr på tre år, drivs i samarbete med postdoktor Alexander Scott vid University of British Columbia i Kanada.

Patrik Danielson är leg. läkare och medicine doktor i anatomi. Han disputerade 2007 på en avhandling som kartlade förändringarna på vävnadsnivå i smärtande knäskålssenor. Han verkar i ett internationellt uppmärksammat senforskningsnätverk under ledning av professorerna Sture Forsgren, anatomi, och Håkan Alfredson, idrottsmedicin.

På senare år har forskningen visat att signalsubstanser som man tidigare trodde bara fanns i nervsystemet också kan produceras lokalt i andra vävnadstyper. Betydelsen av dessa ”icke-neuronala” signalsubstanser är fortfarande ofullständigt känd, även om de allmänt sett verkar öka vid olika typer av sjukdom. Umeåforskarnas tidigare studier av kroniska smärtor i muskelsenor, tendinos, har visat att produktionen av dessa signalsubstanser ökar kraftigt i samband med sådana smärtor. Det talar för att den ökade produktionen av lokala signalsubstanser kan verka nervretande, blodkärlsreglerande och vävnadsnedbrytande. Tendinos i häl- och knäsenor är ett stort problem hos många idrottare och vardagsmotionärer (upp till 50% i vissa idrotter), men också personer med stillasittande livsstil drabbas i allt större utsträckning, vilket kan förhindra livsviktig motion vid tillstånd som t.ex. diabetes och hjärt-/kärlsjukdom. Tendinos är svårt att lindra och bota, och nya behandlingsmetoder skulle därför ha stor betydelse för de drabbade.

Danielsons projekt syftar till att skapa en experimentmodell för tendinos med odling av mänskliga senceller för att granska betydelsen av de icke-neuronala signalsubstanserna vid sjukdomen. Målet är att på sikt kunna utveckla nya behandlingsmetoder. Genom att bara använda celler från personer som frivilligt donerat sina vävnadsprover har projektet som parallellt mål att minska behovet av djurexperiment som ibland kan vara plågsamma för försöksdjuren.

För mer information, kontakta gärna universitetslektor Patrik Danielson,tel. 090-786 58 93, mobil 070-336 80 30
e-post patrik.danielson@anatomy.umu.se