Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2021-11-11

Region Västerbotten satsar 45 miljoner på spjutspetsforskning

NYHET 15 forskare vid Umeå universitet och Region Västerbotten tilldelas tre miljoner kronor vardera i spjutspetsmedel. Projekten rör klinisk forskning inom flera olika områden.

Text: Ola Nilsson

Sedan 1995 har Region Västerbotten varje år satsat medel för spjutspetsforskning. Syftet med har varit att möjliggöra forskning som är nationellt och internationellt konkurrenskraftig, men med denna utlysning görs även en kraftsamling för att även säkra tillgången till högspecialiserad vård i norra sjukvårdsregionen.

Totalt har Region Västerbotten under dessa 26 år vid tio utlysningar tilldelat 288 miljoner kronor till 108 spjutspetsprojekt inom kliniskt inriktad forskning.

Nytt för denna utlysning är att 15 spjutspetsprojekt tilldelas medel, i stället för tidigare tio. Fem av dessa prioriteras speciellt för satsningar för att stärka konkurrenskraften för nationell högspecialiserad vård. Varje spjutspetsprojekt tilldelas tre miljoner kronor för treårsperioden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behar slutat att tilldela spjutspetsmedel till följande forskare och projekt:

  • Peter Andersen, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap och överläkare vid Neuro-huvud-halscentrum, ska genom läkemedelsstudier och forskning kring genetik, utveckla metoder för att kunna ställa en ALS-diagnos tidigt så att patienten kan få individanpassad och effektiv vård och behandling. Man har tidigare konstaterat att ALS är en proteinfelveckningssjukdom och identifierat vissa SOD1-prioner. Ytterligare studier på ALS-patienter där man letar efter nya prioner och sjukdomsgener samt kliniska läkemedelsprövningar ska genomföras.

  • Anders Sjöstedt, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och överläkare vid Laboratoriemedicin, vill ta fram ett vaccin som ger ett effektivt skydd mot harpest. Det ska ske genom studier där man identifierar mekanismerna bakom det skydd som fås av den vaccinkandidat man har. Harpest är en ovanlig sjukdom och skyddet mot den är beroende av så kallad cellmedierad immunitet. Genom att studera det extremt långvariga skyddet det ger mot infektion kan man unika kunskaper som är relevanta även för andra sjukdomar.

  • Patric Blomstedt, adjungerad professor vid Institutionen för klinisk vetenskap och överläkare vid Neuro-huvud-halscentrum, ska studera effekten av Deep Brain Stimulation, DBS, vid essentiell tremor (ET) jämfört med effekten av läkemedels-behandling. ET är den vanligaste rörelsestörningen och drabbar ungefär fem procent av alla över 65 år med ofrivilliga skakningar framför allt i händerna. Placeringen av elektroderna vid DBS ska testas och utvärderas. Förhoppningen är att studien ska klargöra effekten av DBS vid ET, leda till bättre effekt, färre biverkningar och färre re-operationer vid denna behandling.

  • Per Lindqvist, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap och biomedicinsk analytiker vid Hjärtcentrum, ska utvärdera och utveckla nya metoder för tidig och säker diagnos av ATTR-amyloidos, som bland annat orsakar hjärtsvikt. Förhoppningen är även att de diagnostiska metoderna ska ge information om behandlingens effekt. Det ska ske genom att hitta biomarkörer som möjliggör tidig diagnostik, att utveckla bilddiagnostik för hjärtamyloidos och undersöka förekomsten av detta hos patienter med hjärtmuskelförtjockning och hjärtsvikt.

  • Clas Ahlm, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och överläkare vid Infektionskliniken, ska genom avancerade analyser och studier öka kunskapen och utveckla behandlingar mot sorkfeber och andra, ännu allvarligare infektioner som orsakas av hantavirus. Förhoppningen är att utveckla monoklonala antikroppar som läkemedel vid hantavirusinfektioner.

  • Anders Behndig, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap och överläkare vid Ögonkliniken, vill utveckla en avancerad behandling vid hornhinnesjukdomen keratokonus och närsynthet. Crosslinking (CXL) är en behandling där hornhinnan förstärks med B-vitaminet riboflavin och belyses med ultraviolett ljus. PiXL är en mer avancerad variant av denna behandling där olika delar av hornhinnan belyses olika mycket som vill man nu förfina ytterligare med en ny metod. Det ska ske genom att studera effekten av hög syrekoncentration vid behandlingen och utan att man avlägsnar hornhinnans ytskikt. Behandlingen kan ge minskade brytningsfel och bättre synkvalitet vid både keratokonus och närsynthet.

  • Maréne Landström, professor vid Institutionen för medicinsk biovetenskap och överläkare vid Laboratoriemedicin, ska studera de molekylära mekanismer som förklarar hur kastrationsresistent prostatacancer uppstår, en cancerform där majoriteten utvecklar metastaser i skelettet, men också hur cancercellerna metastaserar. Det ska ske genom olika studier med antikroppar som man utvecklat. Forskargruppen ska också undersöka om komponenterna i cancercellernas signaleringskedja kan användas som biomarkörer för att identifiera patienter med denna aggressiva sjukdom, samt om antikropparna kan förhindra metastasering.

  • Karl Franklin, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap och överläkare vid Kirurgcentrum, vill studera om lägre syrgaskoncentration under narkos ger bättre syresättning och syreupptag jämfört med nuvarande rutinanestesi med höga syrgaskoncentrationer. Syrebrist är den vanligaste komplikationen efter stor bukkirurgi och kan leda till svår andningssvikt. Resultaten kan leda till att praxis för anestesi ändras globalt och minska risken för andningssvikt hos patienter som genomgår bukkirurgi.

  • Gauti Jóhannesson, biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk vetenskap och överläkare vid Ögonkliniken, vill studera effekten av behandling med nikotinamid vid glaukom, grön starr, som genom att ha en skyddande effekt på nervcellerna kan bromsa sjukdomen. Man kommer även att studera behandlingens effekter på livskvalitet och studera metabola profiler för att kunna hitta tecken på sjukdom i blodprov.

  • Beatrice Melin, professor vid Institutionen för strålningsvetenskaper och överläkare vid Cancercentrum, ska genom avancerade analyser av små molekyler och proteiner i plasmaprover identifiera tidiga biomarkörer för flera olika sjukdomar. Studien är en del av PREDICT-studien, där man utvecklar användningen av biobanksprover som personer har donerat för forskning.

  • Charlotte Häger, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och fysioterapeut vid Rörelseorganens centrum, ska studera bland annat rörelsekontroll och hjärnaktivitet efter främre korsbandsskada. Genom innovativa metoder och avancerade analyser vill man skapa individanpassad behandling och rehabilitering efter skada.

  • Gustav Andersson, biträdande universitetslektor vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi och ST-läkare vid Hand- och plastikkirurgisk klinik, vill utveckla ett avancerat terapiläkemedel vid skador på armens nervfläta, plexus brachialis. Genom kroppsegna stamceller och de ämnen de frisätter, ska man säkerställa att musklerna överlever till det att de lagade nerverna återfår kontakt med dem. Behandlingseffekten ska följas genom en magnetkameraundersökning som utvecklats.

  • Anders Eklund, professor vid Institutionen för strålningsvetenskaper och sjukhusingenjör vid Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik, ska genom att analysera det system av artärer som omfördelar blod mellan hjärnans olika delar före operation, utveckla och utvärdera metoder som kan identifiera risk hos patienter som ska genomgå hjärt-kärlkirurgi. Förhoppningen är att metoden, som bygger på att uppskatta drivtrycket i hjärnans artärer, ska leda till minskad risk för komplikationer vid dessa ingrepp genom att varje patient får skräddarsydd behandling.

  • Elias Johansson, forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap samt WCMM och specialistläkare vid Neuro-huvud-halscentrum, vill ta fram nya metoder för att diagnostisera subocklusioner, en typ av förträngning på halspulsådern. Även utan operation innebär sådana låg risk för återinsjuknande och om de kan diagnostiseras korrekt kan man undvika onödig kirurgi vid blodproppar till hjärnan.

  • Karin Strigård, adjungerad professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap och överläkare vid Kirurgcentrum, ska utveckla nya och innovativa behandlingsstrategier för kirurgi vid bukväggskomplikationer, som också leder till jämlik vård. Det ska ske genom studier för att förbättra diagnostik, förebyggande vård, behandling och vård i samband med operation samt uppföljning vid komplikationer.