Regler för miljökonsekvensbeskrivningar bör bli tydligare
NYHET
Alltför många miljökonsekvensbeskrivningar är av dålig kvalitet. Christina Hörnberg Lindgren, Umeå universitet, anser att reglerna för hur exploatör och allmänhet ska kommunicera bör bli tydligare, liksom kravet på objektivitet och vetenskaplighet.
För att få genomföra offentliga och privata projekt som kan antas få en större inverkan på miljön krävs tillstånd. Den som ansöker om tillstånd ska förse berörd myndighet med en miljökonsekvensbeskrivning. Detta beslutsunderlag ska innehålla relevant information om hur projektet påverkar miljön, och allmänheten ska ha haft möjlighet att delta och påverka innehållet.
Christina Hörnberg Lindgren vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete studerat vad denna reglering innebär, och hur reglerna kan eller bör vidareutvecklas för att möjligen bli mer effektiva och miljömässigt anpassade. Hon visar att regleringen av miljökonsekvensbeskrivningar är ett erkänt och högt skattat rättsligt verktyg för att nå hållbar utveckling över stora delar av världen.
Det är dock nödvändigt att skriva tydliga regler för att verktyget ska fungera som avsett. Alltför många miljökonsekvensbeskrivningar har visat sig vara av dålig kvalitet både beträffande innehåll och hur allmänheten kunnat påverka under arbetets gång.
Christina Hörnberg Lindgren anser att reglerna bör formuleras så att det etableras en tydlig form för kommunikationen mellan exploatör och allmänhet, exempelvis genom att samråda under flera möten istället för endast ett eller två. Reglerna måste innehålla tydliga krav på utredningens vetenskaplighet och objektivitet, och granskningen av olika alternativ måste också utgöra en central del.
För att motverka långdragna utredningar som i sent skede underkänns, bör miljökonsekvensbeskrivningens innehåll också löpande granskas och kontrolleras. Ett tänkbart alternativ är, enligt Christina Hörnberg Lindgren, att inrätta en myndighet som fungerar som kontrollmyndighet. Hon anser också att en rätt att överklaga miljökonsekvensbedömningen också är en möjlighet att bevara den enskilde individens, och därmed också allmänhetens, rätt att delta och påverka beslut som rör deras livsmiljö.
Fredagen den 20 maj försvarar Christina Hörnberg Lindgren, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Miljökonsekvensbedömningar som rättsligt verktyg för hållbar utveckling.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är docent Jan Darpö, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
