Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 26 mar, 2014

Renbetets historia inverkar på kolbalansen i tundran

NYHET Renbete spelar en stor roll i hur klimatförändringen inverkar på upptaget av kol i mark och växtlighet i fjällen. Det har Umeåforskare tillsammans med forskare vid Arktiska centret vid Lapplands universitet i Finland kommit fram till i en studie. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Climate Change.

Man har inte tidigare forskat i hur renbetets historia inverkar på kolbalansen i tundran. De nya forskningsrönen kan påverka olika klimatmodeller där man försöker förutspå klimatförändringens inverkan på kolets globala kretslopp.

– Vårt forskningsprojekt visar att prognoserna måste ta hänsyn till både hur områden betas i dag men också deras beteshistorik, säger Johan Olofsson, universitetslektor vid Umeå universitet.

Just nu finns det stort internationellt intresse för hur klimatförändringen inverkar på kolsänkan, det vill säga upptaget av kol i mark och växtlighet, i nordliga ekosystem. Ett varmare klimat kan leda till att det kol som bundits in i växtskiktet i jorden slinker ut i atmosfären. Tillsammans med användningen av fossila bränslen kan detta ytterligare öka mängden koldioxid i luften och på så sätt förvärra klimatförändringen.

Renen är ett mycket viktigt betande djur i hela Arktis. I en fältundersökning i norra Norge jämförde den finsk-svenska forskargruppen effekterna av experimentell uppvärmning på fjällhed som antingen varit i stort sett obetad de senaste 50 åren eller varit kraftigt betad under samma tidsperiod. 

Uppvärmning gjorde den obetade fjällheden, som domineras av ris och lavar, till en mindre effektiv kolsänka, medan kapaciteten som kolsänka hos den kraftigt betade fjällheden, som domineras av gräsvegetation, inte förändras till följd av uppvärmning.

Den största orsaken till denna skillnad menar forskarna är att vegetationen i kraftigt betade områden snabbt kan öka fotosyntesen och binda kol i takt med att temperaturen stiger. Detta sker inte på den lätt betade tundran, där mängden näringsämnen begränsar vegetationen. En ökad kolbindning som en följd av en ökad tillväxt av vegetationen kompenserar i det hårt betade området för den ökade frigörelse av koldioxid som uppvärmningen orsakar.

Universitetslektor Johan Olofsson och hans tidigare doktorand Elina Kaarlejärvi, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, är de Umeåforskare som deltagit i den finska studien. Projektet har letts av akademiforskare Sari Stark från Lapplands universitet och forskningen har finansierats av Finlands Akademi.

Originalartikel:

Väisänen, M., Ylänne, H., Kaarlejärvi, E., Sjögersten, S., Olofsson, J., Crout, N. & Stark, S.: Consequences of warming on tundra carbon balance determined by reindeer grazing history. Nature Climate Change, DOI: 10.1038/NCLIMATE2147. www.nature.com/nclimate

För mer information, kontakta gärna:

Johan Olofsson, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 77 04090-786 77 04
E-post: johan.olofsson@umu.se
Högupplöst foto på renarFoto: Elina Kaarlejärvi

You'll need Skype CreditFree via Skype

Redaktör: Ingrid Söderbergh