Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon
Publicerad: 08 apr, 2016

Restaurering av ekosystem – hur kan vi lära av misstagen?

NYHET I en nordeuropeisk-nordamerikansk studie, ledd av Umeåforskaren Christer Nilsson, varnar man för att resultaten av ekologiska restaureringar inte dokumenteras tillräckligt. Forskarna pekar på att löpande och systematiska utvärderingar av kostnader, planering, genomförande samt effekter på ekosystemen är nödvändiga om man ska kunna ta vara på erfarenheterna inför nya restaureringsprojekt. Resultaten är publicerade i tidskriften Ecology and Society.

Restaurerad björkskog på Island. När vikingarna kom till Island fanns här vidsträckta björkskogar men nästan allt röjdes bort och var kalt långt in på 1900-talet. Foto: Christer Nilsson

I takt med att allt mer natur förstörs har en strävan växt fram att mildra den negativa påverkan av ekosystemen. Allt fler stora projekt för att lindra ingrepp och skador som orsakats av människan i naturen genomförs därför runt om i världen. De är dyra varför utvärdering av både kostnader och resultat av restaureringar är viktiga men ofta undermåliga.

– Vi rekommenderar att aktörerna reflekterar över sina tillämpningar, dokumenterar och sprider sina erfarenheter och slutsatser både när det gäller framgångar och misslyckanden, säger Christer Nilsson, professor vid Umeå universitet.

Genom att granska tio ekologiska restaureringsprojekt i nordliga områden kan forskarna visa på tre viktiga processer: (1) planering, (2) genomförande och (3) övervakning. Utvärderingen av dessa processer måste ske både under och efter restaureringen. Justeringar av olika åtgärder kan vara nödvändiga under restaureringens gång, och utvärderingen kan gå fram och tillbaka mellan de olika processerna och pågå under många år. I detta arbete måste de som planerar restaureringen, de som genomför den och de som följer upp den medverka. Dessutom bör markägarna få möjlighet att delta.

Christer Nilsson arbetar i Landskapsekologigruppen vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Foto: Mattias Pettersson

Utbildning av allmänheten är viktig för att skapa förståelse och legitimitet åt restaurerings­projekten. Vid analysen av utvärderingarna framkom det emellertid att sociala processer sällan blir kvantifierade. De underlag som fanns tillgängliga för att bedöma projektens framgångar gällde framför allt djur och växter i ekosystemen. Detta förhållande kan leda till förutfattade slutsatser.

En skriftlig rapport eller fotografier är de vanligaste formerna av dokumentation av en utvärderad restaurering. De flesta projekt omfattar emellertid även informell utvärdering som inte blir dokumenterad eller rapporterad. Detta innebär att de lärdomar som restaureringarna ger inte fullt ut kommer framtida projekt till godo. Därtill kommer att misslyckanden sällan dokumenteras och lärdomar av misstagen går förlorade.

– De rapporter av restaureringsresultat som tas fram förblir dessutom ofta opublicerade och blir svåra att få tag i. All dokumenterad information bör därför arkiveras i öppna, sökbara databaser, säger Christer Nilsson.

Tio forskare deltog i studien som omfattar restaureringsprojekt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Storbritannien, Kanada och Grönland.

Originalartikel:

Nilsson, C., A. L. Aradottir, D. Hagen, G. Halldórsson, K. Høegh, R. J. Mitchell, K. Raulund-Rasmussen, K. Svavarsdóttir, A. Tolvanen, and S. D. Wilson. 2016. Evaluating the process of ecological restoration. Ecology and Society 21(1):41.http://dx.doi.org/10.5751/ES-08289-210141
http://www.ecologyandsociety.org/vol21/iss1/art41/

För mer information, kontakta gärna:

Christer Nilsson, professor, Umeå universitetTelefon: 090 – 786 60 03
E-post: christer.nilsson@umu.se

Pressbild för nedladdning. Foto: Mattias Pettersson

Redaktör: Ingrid Söderbergh