NYHET Hur beter sig svenskar när de flyttar till ett nytt land? Hur resonerar svenska kvinnor när de väljer ett liv som hemmafruar i USA? Sociologen och genusvetaren Catrin Lundström forskar om en grupp kvinnor som plötsligt har hamnat i centrum för hela Sveriges fikarumsdiskussioner och svensk media.
Foto: Mattias Pettersson och Catrin Lundström
Varje år väljer svenska kvinnor att flytta från Sverige för att bosätta sig i andra länder. Någ ra av dem flyttar för att gifta sig, några för att följa med sin man som har fått ett arbete utomlands. Ett stort antal av dessa kvinnor är medlemmar i organisationen SWEA, Swedish Women’s Educational Association. Catrin Lundström har i sitt pågående projekt intervjuat medlemmar i nätverket som bor i Kalifornien och Singapore, och hon arbetar just nu med att intervjua medlemmar från Spanien.
– Några av medlemmarna i nätverket har blivit kända för svenska folket sedan de har varit med i tv-serien Svenska Hollywoodfruar. Jag har inte intervjuat just de kvinnorna som var med i serien, men flera av deras bekanta. Mina informanter lever liknande liv som de som visats på tv, fast programmets producent har så klart valt de allra mest extrema personerna och skruvat upp tempot, berättar Catrin.
Catrin Lundström forskar inom fältet Whiteness Studies, där man försöker synliggöra vad vithet innebär och komma bort från att vithet ses som något neutralt. I projektet visar hon till exempel hur idéer om vad vithet är skiljer sig åt i olika länder.
SWEA-medlemmarna som Catrin har intervjuat hade olika erfarenheter av att vara vit, svensk kvinna i de länder de flyttade till. Svenskorna uppfattades som vackra och exotiska i USA, de gifte sig ofta med amerikaner och var mer inlemmade i det amerikanska samhället. I Singapore däremot sågs den svenska vitheten som konstig. Vithet i sig anses vackert, men i Singapore ska det vara en vit kvinna med asiatiskt utseende.
– Flera kvinnor som jag intervjuade var förvånade över att singaporianerna visade ett så stort ointresse för dem och tyckte att det var jobbigt när de plötsligt flyttades ur normgruppen där de var vana (och omedvetna om) att vara. Plötsligt var de en del av en grupp udda personer i samhället och deras utseende var inte en del av ett ideal. Det gjorde att flera av dem hade mycket lite kontakt med singaporianer, och bodde i inhägnade kvarter tillsammans med andra västerlänningar.
Både kvinnorna i USA och i Singapore identifierade sig fortfarande som svenska och ville upprätthålla den särart som det innebar att vara svensk i det nya landet.
– Mina informanter var väldigt måna om svenska traditioner och var mycket stolta över att vara svenska. De anordnade fester med svensk mat, luciafirande och midsommarfirande. Särskilt i Singapore var umgänget i den egna gruppen viktigast och integrationen i det nya landet av mindre betydelse, något som är intressant med tanke på hur debatten kring invandring ser ut i Sverige, menar Catrin.
Många av kvinnorna som Catrin intervjuade var hemmafruar och försörjdes av sina män. Samtidigt var de uppvuxna i Sverige där idéer om jämlikhet mellan könen och att kvinnor arbetar är norm. Krocken mellan de olika livsstilarna var problematisk. Både kvinnorna som bodde i USA och de som bodde i Singapore tyckte att det var jobbigt med svenska släktingars syn på dem. En del hade släktingar som hade tagit avstånd från dem och såg dem som parasiter. Flera var också, speciellt kvinnorna i Singapore, uttråkade över hemmafrulivet.
I USA är hemmafruar vanligare än i både Singapore och Sverige, och kvinnorna där hade mindre problem med det faktum att de inte arbetade själva. De sysselsatte sig med barn passning och välgörenhet, och såg inte att börja jobba som ett alternativ. I Singapore där emot hade de flesta inneboende hembiträden, så kallade live-in maids, så kvinnorna där hade inte lika mycket som behövde göras. De hade oftare följt med sin svenska man som skulle jobba i landet under några år, och ville flytta tillbaka till Sverige när jobbet tog slut.
– Det fanns en stor oro bland de svenska kvinnorna i Singapore – som kunde ha arbetat som läkare och ekonomer innan de flyttade – att de inte skulle vara attraktiva på arbetsmarknaden när de en dag kom tillbaka efter sin hemmafruperiod, säger Catrin.
Att kvinnorna var helt beroende av sina män för sin ekonomiska försörjning gjorde att mycket energi lades på utseende och mode.
– Skönhet är det kapital som kvinnorna har för att säkra sin försörjning, speciellt i USA där det inte finns samma sociala skyddsnät som i Sverige. Att vara vacker blir ett sätt att få männen att stanna kvar och inte vara otrogna. För många var det ändå viktigt att upprätthålla en viss grad av självständighet genom att ha ett eget konto som de själv kunde disponera över, och inte enbart tilldelas ”veckopeng” av sina män, berättar Catrin.
Catrin Lundströms studie är ett projekt inom hennes postdoktorsanställning vid Umeå centrum för genusstudier, och delar av studien finns publicerad i Tidskrift för genusvetenskap nummer 1–2 2010.
Redaktör: Elin Andersson