NYHET Den nyligt upptäckta riskmarkören för hjärt-kärlsjukdom ADMA (asymetriskt dimetylarginin) stiger i blodet i samband med subarachnoidalblödning i hjärnan och halterna är fortsatt förhöjda efter ett år. Det är ett av resultaten i den avhandling som Cecilia Lindgren försvarar vid Umeå universitet, den 25 april.
Subarachnoidalblödning, SAH, är en allvarlig form av stroke, som ofta orsakas av en försvagning i en blodkärlsvägg, ett aneurysm, i hjärnan. Av alla som drabbas av en stroke får cirka 5 procent en SAH. Medelåldern på de som drabbas är 50-60 år och dödligheten är hög, cirka 35 procent avlider. Av de överlevande kan cirka 80 procent flytta hem efter behandling och rehabilitering, men många får dock kvarstående besvär i form av tankestörningar och problem med minnesfunktioner.
Norra Sverige hör tillsammans med Japan och Finland till de områden i världen som har högst förekomst av SAH. I befolkningen drabbas cirka 13 män och 24 kvinnor per 100 000 invånare av sjukdomen. Det medför att cirka 90 patienter med SAH årligen kommer till neurokirurgiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Det är känt sedan tidigare att en ökad frisättning av hormonet kortisol i blodet är viktigt för överlevnaden vid SAH. Patienter med sjukdomen kan dock drabbas av en rubbad kortisolreglering, vilket påverkar blodcirkulationen, samt även salt- och vätskebalansen.
Cecilia Lindgren har i sitt avhandlingsarbete bland annat undersökt hur vanligt det är med låga kortisolnivåer hos dessa patienter, och även sambandet mellan kortisolhalter och andra viktiga parametrar. I en av sina studier, där 50 patienter medverkade, visade det sig att kontinuerlig infusion av så kallade sederande läkemedel, som medför att patienterna sover, resulterade i låga kortisolvärden i blodet. De som var sövda hade enligt avhandlingen 18 gånger högre sannolikhet att ha ett kortisolvärde under 200 nanomol per milliliter blod, än de som inte var sövda.
– Betydelsen av de låga kortisolhalterna är något som vi behöver undersöka närmare. Även om vi vet att starkt förhöjda kortisolhalter kan kopplas till minskad överlevnad så säger halterna inte allt. Studieresultaten visar att vi även behöver ta hänsyn till om patienten är sövd när kortisolsvaret ska tolkas. Kortisolnivåerna växlar dessutom över tid hos samma patient, vilket gör att upprepade mätningar är nödvändiga, säger Cecilia Lindgren.
I en annan av hennes studier har hon undersökt halterna av asymmetriskt dimetylarginin, ADMA, i blodet. ADMA hämmar effekten av kväveoxid, NO, som vidgar blodkärl, och även är en markör för kärlsjukdom. Halterna av ADMA är förhöjda i samband med SAH.
Cecilia Lindgren har studerat kopplingen mellan halterna av ADMA och halterna av inflammationsmarkören CRP, den så kallade snabbsänkan. Enligt hennes studier börjar ADMA stiga då CRP-halterna hos patienten har passerat sitt maximum. Det gör det i sin tur troligt att produktionen av ADMA orsakas av en allmän inflammation i kroppen. Patienter med större blödningar i hjärnan hade högre värden av ADMA.
I avhandlingsarbetet har Cecilia Lindgren även undersökt dödsorsak hos patienter som haft SAH och jämfört med dödsorsaken hos normalbefolkningen i samma region. I studien ingick 162 SAH-patienter som vårdades vid Norrlands universitetssjukhus, NUS, tiden 1986-2006. Patienterna hade överlevt SAH i mer än ett år och sedan avlidit under samma tidsperiod. Resultaten från denna grupp jämfördes med normalbefolkningen i de fyra nordligaste länen.
– Studien visar att cerebrovaskulär sjukdom, som stroke, var betydligt vanligare som dödsorsak hos patienter som hade haft SAH, jämfört med normalbefolkningen. Det visar att patienter med SAH måste få minst lika noggrann uppföljning som övriga strokepatienter, säger Cecilia Lindgren.
I ytterligare en delstudie har Cecilia Lindgren undersökt möjligheterna att minska risken för epileptiska anfall hos dessa patienter. Detta eftersom epileptisk aktivitet ökar hjärnans metabolism och därmed kan orsaka skador. Kontinuerligt EEG kan övervaka hjärnan och varna för epileptisk aktivitet. 28 patienter med SAH övervakades kontinuerligt med EEG, två av dessa uppvisade epilepsi under studieperioden.
– Epileptisk aktivitet i hjärnan är kopplat till stora risker för ytterligare skador hos dessa patienter. Även om få patienter i min studie visade tecken på epileptisk aktivitet kan vi dra slutsatsen att det är viktigt att övervaka samtliga nedsövda patienter med EEG för att minimera risken för hjärnskador, säger Cecilia Lindgren.
Cecilia Lindgren kommer från Umeå. Hon arbetar som läkare och specialist i anestesiologi, vid Operationscentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hon kan nås på:Telefon: 090-785 00 00
E-post: cecilia.lindgren@anestesi.umu.se
Foto: Cecilia Lindgren
Fredagen den 25 april försvarar Cecilia Lindgren, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, försvarar sin avhandling med titeln: Subaraknoidal blödning- kliniska och epidemiologiska studier. (Engelsk titel: Subarachnoid haemorrhage- clinical and epidemiological studies.)Opponent: Elisabeth Ronne-Engström, instutionen för nerovetenskap, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Huvudhandledare: Silvana Naredi.
Disputationen äger rum kl. 09.00, Norrlands universitetssjukhus, Hörsal D Unod 9 T9.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
Redaktör: Mattias Grundström Mitz