Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 08 jun, 2009

Risktagande och social stress avgör effekten av hormonbehandling

NYHET Åtminstone hos råttor har risktagande och låg social rang direkt betydelse för effekten av behandling med kvinnliga könshormoner, konstaterar Magnus Löfgren i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 12 juni.

Djurmodeller kan användas för att spegla hormonpåverkade tillstånd hos människor, t.ex. premenstruellt syndrom (PMS), och för att utveckla läkemedel. De hormoner som ligger bakom PMS är i allmänhet nedbrytningsprodukter av progesteron, i första hand allopregnanolon. Detta ämne kommer från gulkroppen i äggstockarna och från binjurebarken, men kan också produceras i hjärnan. Allopregnanolon påverkar det dämpande GABA-systemet och ger liknande effekter som alkohol och de ångestdämpande läkemedlen bensodiazepiner. Hos råtta ger allopregnanolon sämre minne och inlärningsförmåga, ångest och irritationsliknande beteenden.

I avhandlingen studeras de kvinnliga steroidhormonernas effekter på inlärning, minne, upptäckande, nyfikenhet, social rangordning och ångestliknande beteende hos råtta. Det visade sig finnas individuella skillnader hos djuren: råttan har ett bestående beteende ifråga om risktagande och upptäckande som har betydelse för dess reaktion på steroidhormoner. De råttor som var benägna till högt risktagande och mycket upptäckande reagerade med ångestliknande beteende efter steroidhormonbehandling. Det är alltså möjligt att förutse hur en viss råtta kommer att reagera på steroidhormoner utifrån dess ”personlighet”, och det gäller råttor av båda könen. Stresshormonnivåerna var dessutom påverkade, vilket tyder på att reaktion på stress är av betydelse för reaktionen på behandlingen. I avhandlingen visas också att steroidhormoner samspelar med den sociala rangordningen. I grupp bildar råttor naturligt en rangordning där råttor med låg rang utsätts för kronisk stress och på så sätt blir mer mottagliga för de kvinnliga könshormonernas negativa effekter.

Resultaten i avhandlingen ger nya kunskaper om vilka mekanismer och faktorer som påverkar effekterna av kvinnligt könshormon hos råtta och hur de skulle kunna blockeras. Liknande samband finns kliniskt mellan människors personlighet, stress och känslighet för kvinnliga könshormoner.

Magnus Löfgren är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, tel. 090-785 46 21, e-post magnus.lofgren@obgyn.umu.se
Fredagen den 12 juni 2009 försvarar Magnus Löfgren, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Behavioral effects of female sex steroid hormones – models of PMS and PMDD in Wistar rats. Fakultetsopponent är prof. Per Södersten, Karolinska institutet.
Disputationen äger kl. 09.00 i Sal Betula, by. 6M, NUS.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22557