Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 01 okt, 2009

Så ändrar magsårsbakterien utseende

NYHET Magsårsbakterien Helicobacter pylori:s förmåga att anpassa sin vidhäftningsförmåga till förändringarna i den sura miljön i magsäcken är beroende av vidhäftningsproteinerna BabA och SabA. Det visar Anna Vallström (tidigare Bäckström) i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 9 oktober.

Mer än hälften av jordens befolkning är infekterad med den så kallade magsårsbakterien Helicobacter pylori. Trots att alla som är infekterade får en lokal inflammation där bakterien fått fäste får de flesta få eller inga symtom. Bland de infekterade utvecklar vissa individer magsår (10-15 %) eller magsäckscancer (1 %).

Varför vissa utvecklar sjukdom och andra inte är ännu inte känt, men det beror antagligen både på faktorer hos människan och på egenskaper hos den bakteriestam man blivit infekterad med. För att en infektion skall kunna etableras måste H. pylori-bakterien fästa till magslemhinnan, vilket sker med särskilda proteiner på bakteriens yta. Men alltför tight och nära vidhäftning till magslemhinnan innebär att bakterien kommer nära de för bakterien livsfarliga immuncellerna.

Antagligen är det därför viktigt att bakterien kan balansera sin vidhäftningsförmåga liksom att kunna släppa greppet. En infektion med magsårsbakterien är oftast livslång om den inte behandlas med antibiotika. Under den kroniska infektionen förändras miljön i magsäcken vilket innebör att bakterien måste anpassa sina vidhäftningsegenskaper till dessa förändringar.

Anna Vallström har i sin avhandling studerat ytproteinerna BabA och SabA. Båda dessa vidhäftningsproteiner, s k adhesiner, använder bakterien för att fästa till magslemhinnan. I avhandlingen har Anna visat på tre olika molekylära mekanismer: homolog rekombinering, fasskiftvariation med så kallad slipped-strand mispairing samt punktmuntationer eller mindre deletioner (radering av mindre delar av DNA) som bakterien använder för att slå på och av adhesinerna samt för att justera antalet. Tillsammans bidrar dessa tre mekanismer till att ge bakterien dess flexibla vidhäftningsförmåga, och medför att det alltid finns bakterieceller med optimala förutsättningar för att växa i den aktuella miljön.

Avhandlingen innehåller också en beskrivning av de små membranbubblor som utsöndras av Helicobacter. Dessa små bubblor innehåller toxiner och andra sjukdomsframkallande molekyler, vilket gör att bubblorna antagligen påverkar sjukdomsutvecklingen. Därför har det varit särskilt intressant för Anna Vallström att studera bubblornas förmåga att fästa till magslemhinnan, något som är viktigt för att förstå hur toxiner som finns i och på bubblorna kommer i kontakt med magslemhinnans celler.

Anna Vallström (tidigare Bäckström) är född och uppvuxen i Röbäck, Umeå. Hon har magisterexamen i biomedicin och studerar nu på läkarprogrammet vid Umeå universitet. Hon nås på mobiltelefon 070-282 87 48 eller e-post anna.backstrom@medchem.umu.se.

Fredag 9 oktober försvarar Anna Vallström (tidigare Bäckström) sin avhandling med titeln Helicobacter pylori – Molecular mechanisms for variable adherence properties.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal KBC3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Kristian Riesbeck, Inst för laboratoriemedicin, Lunds universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25931

Redaktör: Bertil Born