Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 09 mar, 2011

Så gör läkemedlet mest nytta

NYHET Nya läkemedelskandidater måste kunna upplösas och transporteras till önskad plats i kroppen. Dessutom ska koncentrationen vara precis lagom hög för att läkemedlet ska ha långvarig effekt utan att bli giftigt. Tofeeq Ur-Rehman, Umeå universitet, har i sin avhandling arbetat med att utveckla ett sådant system. Resultaten är bland annat intressanta för framtida läkemedel mot klamydia.

Tofeeq Ur-Rehman har i sitt arbete utvecklat ett system som är baserat på så kallade ”smarta polymerer”. Vid rumstemperatur är de tunnflytande, det vill säga de har låg viskositet, och de kan då till exempel användas för att injicera ett läkemedel med hjälp av en spruta. I kroppstemperatur omvandlas de däremot till relativt högviskosa och fasta geler. Eftersom gelerna är stela tvättas läkemedelsubstanserna inte ut så lätt ur kroppen och läkemedlet kan därför verka över en längre tidsperiod.

Geler baserade på "smarta polymerer"

I den första delen av avhandlingsarbetet har Tofeeq Ur-Rehman producerat geler som är baserade på sådana ”smarta polymerer”. De kallas poloxamer och har låg toxicitet. Med dessa geler har han lyckats lösa upp svårlösliga läkemedelssubstanser och han har dessutom lyckats ladda gelerna med tillräcklig höga koncentrationer av substanser för att de ska vara effektiva.

Sköljer bort läkemedlet

I den andra delen av projektet fokuserade han på gelbaserade läkemedel som också kan användas där risken är stor att kroppens egna vätskor sköljer bort läkemedel, till exempel ögon och vagina. Han utvecklade därför ett gelsystem som han förstärkte med en särskild polymerer som kallas chitosan, en naturlig sockerart som går att isolera från kräftor. Substansen är biokompatibel, det vill säga den accepteras av kroppen, och den är dessutom nedbrytbar.

Läkemedel mot klamydia

Slutligen utvecklade Tofeeq Ur-Rehman ett system där han blandade ihop de två gelerna, den som baserades på poloxamer och den som baserades på chitosan. Slutprodukten blev en gel som hölls kvar vid insmörjningsområdet under lång tid och läkemedlet kunde därför levereras till önskad plats över en längre tidsperiod. Resultaten är intressanta för utveckling av antibakteriella gelbaserade läkemedel mot klamydia. Tofeeq Ur-Rehman har nu också börjat inkludera nanopartiklar i gelerna, ett forskningsområde med stor framtidspotential.

Om disputationen

Tisdagen den 22 mars 2011 försvarar Tofeeq Ur-Rehman, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Controlled release gel formulations and preclinical screening of drug candidates”. Fakultetsopponent är Martin Malmsten, professor vid Uppsala universitet
Disputationen äger rum kl 10.00 i KB3A9, KBC-huset.

E-publikation av avhandlingen:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-40489

För ytterligare information, kontakta gärna:

Tofeeq Ur-Rehman Telefon: 090-786 53 68
E-post: tofeeq.ur-rehman@chem.umu.se

Redaktör: Karin Wikman