Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 16 jun, 2010

Så orsakas benskörhet av höga doser kortison

NYHET Hämning av benbildning, som kan orsaka benskörhet, är en direkt effekt av kortison på benbildande celler. Det visar Ulf Lerner, professor vid Umeå universitet i en artikel tillsammans med tyska kollegor i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.

Kortison är både ett hormon och ett läkemedel. Som läkemedel används kortison ofta för att lindra inflammatoriska tillstånd eller för att dämpa immunförsvaret hos transplanterade patienter. Höga doser av kortison är mycket effektivt, men har flera biverkningar. En besvärlig sådan är benskörhet; kortisonbehandling är den vanligaste orsaken till så kallad sekundär osteoporos och kan leda till frakturer relativt snabbt efter insättande av läkemedlet. Även patienter som producerar för mycket kroppseget kortison drabbas av benskörhet. Skelettet blir skörare på grund av att mängden benvävnad minskar, dels på grund av att kortison minskar benbildning och dels genom att kortison stimulerar bennedbrytande celler.

Hur kortison påverkar benceller är inte klarlagt tidigare. I ett arbete som nu publiceras i den prestigefyllda tidskriften Cell Metabolism visar Ulf Lerner och medarbetare vid oral cellbiologi, Umeå universitet tillsammans med Jan Tuckermann och medarbetare i Jena, Hamburg och Heidelberg, att hämning av benbildning är en direkt effekt av kortison på benbildande celler, så kallade osteoblaster. Detta visas genom att använda möss som via genetisk modifiering saknar receptorn för kortison endast i osteoblaster.

Kortison påverkar våra celler via receptorer som finns inne i cellerna. Den vanliga uppfattningen är att när kortison aktiverar en sådan receptor försöker den bilda en duo (dimer) med en annan aktiverad likadan partner (homodimer) inne i cellkärnan och sedan binds dessa två till olika gener och förändrar cellen, i detta fall hämmar de benbildning. Genom att använda möss som har muterats så att kortisonreceptorerna inte kan bilda sådana partnerskap, visas också i artikeln att kortisonets hämning av benbildning inte går till på vanligt sätt utan att det räcker med en ensam receptor (monomer) som i stället bildar partnerskap med ett annat protein inne i cellkärnan. Denna partner visade sig kunna vara AP-1 (en transkriptionsfaktor) och det är denna duo som är ansvarig för den genreglering inne i cellkärnan som leder till minskad benbildning. Med hjälp av denna kunskap kan det bli möjligt att utveckla nya kortisonpreparat som inte leder till benskörhet.

I nu pågående projekt studerar de svensk-tyska forskargrupperna med hjälp av genetiskt modifierade möss hur kortison stimulerar bennedbrytande osteoklaster i skelettet.

För mer information, kontakta gärna Ulf Lerner, Inst. för odontologi, oral cellbiologi påtelefon 090-785 62 90mobiltelefon 070-651 91 03
e-post ulf.lerner@odont.umu.se

Redaktör: Bertil Born