NYHET I en ny avhandling från Umeå universitet utvecklas det meningsskapande perspektivet på organisationsförändring. Vikten av reflexiva dialoger, där kunskap och mening ställs i centrum för förändringsarbete, betonas. I sådana dialoger stimuleras individer att påverka sin egen och andras förståelse av organisationen, vilket innebär att de kan behöva ompröva sina föreställningar om chefskap, ledarskap, makt, förändring och organisering.
Robert Kihlberg
BildRickard LindbergRobert Kihlberg vid Handelshögskolan, Umeå universitet, har i sin avhandling Influence in sensemaking during change: a study of the Swedish police reform and subsequent change work studerat den svenska polisreformen och förändringsarbete inom svensk polis. Syftet har varit att få större förståelse för hur personer på olika organisationsnivåer påverkar varandras meningsskapande och hur det i sin tur påverkar organisationens utveckling.
– Människor agerar utifrån hur de förstår organisationen och dess praktik. För att utveckla en organisation är människors meningsskapande av förändringar därför centralt. Under en organisationsförändring försöker individer utöva inflytande på varandras meningsskapande. Det vill säga, individer försöker påverka varandras förståelse av förändringar, och vad förändringarna innebär för individen, gruppen och organisationen. I min forskning har jag utforskat hur sådant inflytande utspelar sig genom att analysera mikroprocesser av förändring på olika organisationsnivåer, säger Robert Kihlberg.
Robert Kihlberg har varit speciellt intresserad av de förändringsinitiativ där chefer har involverat sina anställda i skapandet av den nya polisorganisationen och dess ledningsfilosofi.
– Resultaten visar hur visuella medier kan användas av den strategiska förändringsledningen för att försöka påverka anställdas förståelse av reformen. Resultaten visar också hur chefer involverar anställda i förändringsprocesser som kännetecknas av odefinierade slutmål, låg styrning och kontroll, ett brett utbud av kunskapskällor och erkännande av komplexitet och tvetydighet. I avhandlingen förklaras även hur medarbetare använder sig av sig av makt, frånvaro av makt, eller fördelning av makt för att påverka andras förståelse av förändringar.
Avhandlingens samlade resultat ger en ökad förståelse för inflytande i meningsskapande.
– Jag visar på tre kategorier av inflytande - top-down aktiviteter, reflexiva interaktioner och responsiva handlingar. De olika sätten att utöva inflytande avgör vem som kan delta, när individer kan delta och hur individer har möjlighet att delta i processer av meningsskapande. Genom att öka medvetenheten om inflytande i meningsskapande kan chefer och medarbetare bättre förstå varför organisationsförändringar ofta genererar oväntade resultat. I bästa fall kan ökad medvetenhet även ge organisationer bättre förutsättningar att arbeta med förändring.
Robert Kihlberg hoppas att hans forskningsresultat kan användas inför, under och efter förändringsinitiativ, speciellt av organisationer som vill utforma metoder för meningsskapande dialoger där alla deltagare i samtalet erkänns likvärdiga oavsett organisatorisk placering. I sådana dialoger utforskas vilka former av organisering som är bäst lämpade för organisationen, gruppen och individen i förhållande till olika händelseförlopp och situationer.
Läs avhandlingen: Influence in sensemaking during change: a study of the Swedish police reform and subsequent change work
Fredagen den 18 november försvarar Robert Kihlberg, Handelshögskolan, sin avhandling med titeln: Influence in sensemaking during change: A Study of the Swedish Police Reform and Subsequent Change Work
Fakultetsopponent: Professor Johan Alvehus, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet
Disputationen äger rum kl. 10:00 - 12:00 i hörsal SAM.A.230 (S213)
