NYHET Bakterier i mejeriindustrin kan leda till sjukdom och matsvinn. Ett nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet ska hitta enklare sätt att upptäcka och bli av med bakterierna, utan att använda stora mängder kemikalier.
Mejeriprodukter, som mjölk och ost, kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier.
BildJohnér Bildbyrå ABRå mjölk, mejeriprodukter och hela produktionslinjer i mejeriindustrin blir ofta kontaminerade av Bacillus-bakterier. Dessa finns naturligt i miljön men kan, om de hamnar i livsmedel, orsaka allvarlig sjukdom. Bacillus-bakterier är mycket svåra att bli av med eftersom de kan bilda sporer som överlever både pastörisering och vanliga rengöringsmedel.
Nu vill forskare ta reda på mer om Bacillus-bakterierna och hitta nya bekämpningsmetoder. Dmitry Malyshev, staff scientist vid Institutionen för fysik, har fått sex miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas till sitt forskningsprojekt.
Ett av målen med projektet är att förstå hur och var bakterierna fastnar – till exempel i lagringstankar, rör och kopplingar – och under vilka förhållanden det sker. Kunskapen kan användas för att välja material och designa utrustning som minskar risken för bakterietillväxt.
Dmitry Malyshev, Institutionen för fysik.
BildDaniel NilssonEtt annat mål är att ta fram en högkänslig metod som med stor tillförlitlighet kan avgöra om ett system eller en produkt är kontaminerad.
– För att förebygga kontaminering krävs frekventa och kemikalieintensiva rengöringsprocedurer i industrin, samtidigt som hela partier av förorenade livsmedel måste slängas för att minska risken för sjukdom. Det är dyrt och dessutom onödigt svinn ur miljösynpunkt, säger Dmitry Malyshev.
Därför vill forskarna även ta fram en industrivänlig metod som kräver så lite kemikalier som möjligt för att få bort eller oskadliggöra bakterierna och deras tåliga sporer.
– Det här anslaget från Formas gör att jag kan arbeta långsiktigt med projektet, skaffa den utrustning vi behöver och samarbeta med experter inom andra forskningsområden, säger Dmitry Malyshev.
Det mest spännande med projektet är enligt honom den direkta kunskapsöverföreningen från akademin till verkligheten. På sikt kan resultaten bidra till säkrare mejeriprodukter, miljövänligare produktion och mindre matsvinn.
– Forskning inom akademin kan vara svår och tidskrävande att omvandla till praktiska produkter. I det här projektet finns flera samarbeten med industrin och jag hoppas få se att resultaten faktiskt kommer till nytta snabbare, säger Dmitry Malyshev.
Dmitry Malyshev kom till Umeå universitet som postdoktor 2019 och fick därefter anställning som staff scientist i forskargruppen Biofysik och Biofotonik. Hans huvudsakliga forskningsfokus är bakteriesporer. Formas-bidraget sträcker sig över fyra år och riktar sig till forskare i början av sin karriär.
