NYHET
Samernas hälsoläge skiljer sig inte mycket från den övriga befolkningens. Det finns dock lägre risk för cancer och högre olycksrisk hos renskötarna, konstaterar Sven Hassler i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 24 maj.
Avhandlingen belyser de svenska samernas hälsa mellan 1961 och 2002. De skillnader som observeras kan ha påverkats av den svenska statens samepolitik, som segregerat de renskötande samerna och gett dem andra rättigheter än övriga samer.
Samernas långtgående integration och assimilation med det övriga samhället kan vara förklaringen till de små skillnaderna. Det här är en process som till skillnad från förloppet hos många andra ursprungsbefolkningar pågått under mycket lång tid.
Hälsosituationen för ursprungsbefolkningar i världen har ofta påverkats negativt av mötet med den västerländska kulturen. Livsstilsrelaterade sjukdomar – som cancer, diabetes, stroke, övervikt och högt blodtryck – har ökat dramatiskt på många håll. Också den mentala hälsan och frekvensen av självmord har påverkats negativt.
Samerna verkar dock inte ha drabbats negativt på motsvarande sätt, i vart fall inte att döma av avhandlingens resultat. Studierna av dödsorsaker och livslängd samt förekomsten av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar hos den samiska befolkningen i Sverige 1961–2002 visar små skillnader mellan samer och ickesamer.
Dock noteras en allmänt lägre risk för att drabbas av cancer bland renskötande samer. Speciellt låg är risken för prostatacancer och malignt lymfom. Däremot är magcancer vanligare bland renskötare, vilket troligen förklaras av den traditionella samiska kosten med rökt kött och fisk i kombination med lite grönsaker och frukt.
En annan skillnad är en markant högre risk för dödsolyckor bland renskötande män. Renskötare är ett av de mest olycksdrabbade yrkena i Sverige. Rennäringens allt hårdare ekonomiska villkor har lett till att t.ex. skoter och motorcykel används i mycket stor utsträckning vilket troligen starkt bidrar till den höga olycksrisken.
Skillnader i hjärt- och kärlsjukdomar har också observerats. Risken för stroke tycks vara högre hos samiska kvinnor jämfört med deras icke samiska grannar, även om dödligheten är densamma. För hjärtinfarkt är bilden en annan med högre dödlighet för samiska kvinnor trots liknande incidens. Den något högre risken för hjärt- kärlsjukdomar hos samiska kvinnor kan bero på psykosociala faktorer, t.ex. att samernas förändrade villkor påverkat kvinnorna mer negativt än männen.
Jämfört med andra samiska grupper verkar den relativa risken för hjärt- kärlsjukdomar vara lägre hos renskötande män. Att renskötande samer särbehandlats genom den svenska samepolitiken som givit dem större möjlighet att utöva en traditionell livsstil med renskötsel, jakt och fiske, kan ha bidragit positivt till deras hälsosituation. Särbehandlingen kan samtidigt haft negativa hälsoeffekter på övriga samer, som inte givits tillträde till viktiga delar av den samiska livsstilen och identiteten.
Sven Hassler är knuten till Forskningsenheten i Vilhelmina och bosatt i Uddevalla. Han nås på tel. 0522-180 22, mobil 070-520 66 86, e-post: sven.hassler@vilhelmina.com
Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln The health condition in the Sami population of Sweden, 1961–2002 – Causes of death and incidences of cancer and cardiovascular diseases. Svensk titel: Samernas hälsosituation i Sverige, 1961–2002 – Dödsorsaker och förekomst av cancer och hjärt- kärlsjukdomar.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal B, 9 tr., by. 1D, NUS. Fakultetsopponent är professor Peter Bjerregaard, Statens Institut for Folkesundhed, Danmark.
