Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 24 maj, 2021

Samhörighet viktig för samer vid livets slut

NYHET Att få vara tillsammans med andra samer, bevara det som är bekant från det dagliga livet, äta den mat man är van vid och att få uttrycka sig på sitt eget språk, är viktiga för samer vid livets slut. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Text: Ola Nilsson

– Det behövs en kulturell ödmjukhet för att medvetandegöra perspektiv om döende och död vid vård i livets slut. Det kan bidra till en kulturellt säker vård för samer och även ge en fördjupad förståelse om andra kulturella grupper, säger Lena Kroik, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling konstaterar Lena Kroik att det råder ett kunskapsglapp om vilka behov, önskningar och prioriteringar samer har vid livets slut. Inte heller finns det någon speciellt utformad vård för samer i samband med döden.

I avhandlingen har forskargruppen där Lena Kroik ingår samtalat med 82 personer, huvudsakligen samer, om döden och livets slut. Det gick att se döden för samer inte bara är ett individuellt bekymmer utan ingår i ett större sammanhang. I ett samiskt dödssystem är människor, plats och tid sammanlänkade. Släkt och familj innehåller ett nätverk av roller och resurser som aktiveras vid livets slut. Bland annat finns personer som kan överbrygga mellan det samiska samhället och majoritetssamhällets vård- och omsorgssystem.

Kollektivt kulturellt arv, uttryck för andlighet och stöd från majoritetssamhället visade sig stärkande för en gemensam identitet men också en kollektiv känsla av sammanhang innehållande stolthet, glädje och ansvar. Här ingick närhet till djur och natur, där årstider och säsongsväxlingar såg ut att vara viktigare än kalendertid.

En del i arbetet med avhandlingen var att ordna gruppdiskussioner på fjället med renskötande samer tillsammans med en arkeolog. Med ansats i kulturlandskapet och det förflutna kunde man samtala om vad som är viktigt i framtiden vid det oundvikliga slutet. Vid samtalen kom traditionell samisk kunskap fram. Normer och värderingar överförs mellan generationer till stor del genom berättandet. Natur och landskap är väsentliga delar inte bara för samisk livsföring, utan även för ett samiskt dödssystem.

Ett annat verk i datainsamlingen var en ”DöBra-kortlek” med 37 påståenden om sådant som kan vara viktigt vid vård i livets slut, till exempel att inte ha svårt att andas, att ha ordning på min ekonomi och att behålla min värdighet. Viktigast i kortleken var öppna alternativ, som användes för att tydliggöra mer samiskt relevanta och samiskt specifika värderingar och prioriteringar. DöBra-kortleken hjälpte till att öppna upp för diskussion kring prioriteringar som exempelvis möjligheten att få dö utomhus och att ha sina närmaste omkring sig.

– Eftersom vård ska vara jämlik och olika personer har olika behov, har det varit viktigt att synliggöra bredden i samers syn på döende, död, sorg och vilka behov som kan vara aktuella när det till sist kommer till livets slut, säger Lena Kroik.

Om disputationen

Lena Kroik, Institutionen för omvårdnad, försvarar fredag 28 maj kl. 13 sin avhandling Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård. Opponent Margareta Rämgård, Malmö universitet. Huvudhandledare Anette Edin-Liljegren. Plats: Glesbygdsmedicinskt centrum, Storuman. Disputationen kan följas på https://umu.zoom.us/j/62695150499

Kontakt

Lena Kroik
Doktorand
E-post
E-post