Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 01 jun, 2020 Uppdaterad: 29 maj, 2020, 16:52

Samisk språkanvändning kan öka bland samiska elever

NYHET Vilka faktorer är det som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan? Det är en frågeställning som utreds i en ny avhandling av Kristina Belancic vid Umeå universitet.

Text: Per Melander

Avhandlingen visar att elever vill använda samiska, men uttrycker begränsade möjligheter att använda språket, samt svårigheter att utveckla sitt skrift- och talspråk i samiska

I avhandlingen framkommer att det inte bara är en fråga om styrdokument, utan även individers egna uppfattningar, som innebär möjligheter eller hinder för användning av samiska i sameskolan.

– Å ena sidan riskerar samiska att hämmas då samiska inte anses lika viktigt som svenska enligt styrdokumenten. Å andra sidan möjliggör elevens positiva uppfattningar, om språk och dess omgivning, samisk språkanvändning, säger Kristina Belancic.

I avhandlingen studeras faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan. Styrdokument i relation till samiska, samt kursplanernas skrivningar i samiska och svenska. Även hur lärare och elever ser på den samiska språkanvändningen.

– Olika faktorer på policynivå kan påverka att samisk språkanvändning ökar eller minskar. En faktor som ökar språkanvändningen i sameskolan är att både svenska och samiska kan användas som undervisningsspråk enligt policydokumenten.

– Samtidigt visar studien att kursplanernas skrivningar i samiska och svenska inte ger eleverna likvärdiga möjligheter att utveckla sina språk och en funktionell tvåspråkighet. Svenska beskrivs som ett akademiskt språk, medan samiska beskrivs som ett språk som används muntligt och för vardagskommunikation.

Ojämn tillgång till språk

Elever som läser samiska har rätt till 800 timmar medan elever som läser svenska har rätt till 910 timmar totalt under låg- och mellanstadiet. I nuläget finns inga nationella prov i ämnet samiska i årskurs 3 och 6 för elever i sameskolan.

Den ojämna tillgången till språk, mindre antal timmar i samiska och inga nationella prov, är faktorer som leder till minskad språkanvändning och väcker frågor om vilken makt och status de båda språken ges.

– Även om styrdokumenten inte ger elever samma förutsättningar att använda samiska och svenska, spelar individens uppfattningar en viktig roll för språkanvändning. Positiva attityder och viljan att använda språket är en faktor som möjliggör språkanvändning. Dessutom kan elevernas uppfattningar påverka deras egna språkpraktiker, men även skapa nya arenor för samisk språkanvändning.

– En annan faktor som kan öka språkanvändning är utelek, eftersom utelek ger elever flexibilitet att förhandla om sina språk. Det är viktigt att uteleken representerar elevernas intresse och kultur. De flesta elever identifierar sig med det samiska språket även om de inte talar samiska flytande.

Avhandlingen visar även att elever vill använda samiska men uttrycker begränsade möjligheter att använda språket, samt svårigheter att utveckla sitt skrift- och talspråk i samiska. Detta reflekterar styrdokumentens skrivningar som visar att eleverna inte ges samma förutsättningar att utveckla samiska och svenska.

Avhandlingen Language policy and Sámi education in Sweden: Ideological and implementational spaces for Sámi language use finns publicerad digitalt

Om disputationen

Fredag 5 juni försvarar Kristina Belancic, i ämnet språkdidaktik, sin avhandling Language policy and Sámi education in Sweden: Ideological and implementational spaces for Sámi language use.

Disputationen äger rum kl. 10.00-12.00, Humanisthuset, Hörsal F, Umeå universitet. Opponent är Hilde Sollid, professor, Department of Teacher Education and Pedagogy, UiT Tromsø, Norge.