Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon
Publicerad: 13 mar, 2015

Samtiden viktigast när historieämnet blivit obligatoriskt på yrkesprogrammen

NYHET Hur kan man förstå att historia blivit obligatoriskt på yrkesprogrammen? Vilket innehåll från historia har formulerats för yrkeseleverna? Och vad tänker och tycker lärare och elever om historiekursen? Detta är frågor som Kristina Ledman berör i sin avhandling Historia för yrkesprogrammen: innehåll och betydelse i policy och praktik.

Resultaten visar att det finns en överordnad idé om att historieämnet syftar till att forma eleverna till demokratiska och aktiva samhällsmedborgare. Däremot finns det olika uppfattningar om vilken kunskap om historia som är viktigast och som bör få mest utrymme.

I reformen av gymnasiet 2011 fick inslag av källkritik och historisk metod en mer framskjutande plats i historieämnet, på bekostnad av kunskaper om det förflutna. Ett nytt kunskapsmål som betonas är också förståelse för historia används i olika syften. En del röster bland historiker och historielärare menar att ämnet förlorar sin betydelse när de längre tidsperspektiven får mindre utrymme.

Andra menar att det nya ämnet ger möjligheter till viktiga kunskaper och perspektiv. I avhandlingen diskuteras möjligheten att kunskapsmål som betonar färdigheter är en anpassning av ett humanistiskt ämne till en samtida idé om att utbildningen ska ha en omedelbar nytta.

De elever som intervjuas menar att även om historia inte är användbara i det yrke de utbildas för så är kunskaperna viktiga. Historia är en del av en allmänbildning som är viktig för att som medborgare kunna förstå och delta i samhället. Eleverna efterfrågar särskilt kunskaper om händelser som spelar en central roll i samtidens offentliga och populärkulturella historieförmedling: revolutionerna, världskrigen och Förintelsen och Vietnamkriget.

Men de betonar också vikten av att de får lära sig om den omedelbara samtidshistorien, som utvecklingen av konflikter i världen efter attacken mot World Trade Centre 2001. Detta aktualiserar betydelse av att behandla historien fram till idag i undervisningen. På så sätt öppnas det möjligheter för insikten om att samhället är historiskt skapat, och därmed också möjligt att förändra. En förståelse som är viktig för alla elever, inte minst de som förbereder sig för ett arbetsliv direkt efter gymnasieutbildningen.

Disputationen äger rum fredag 13 mars kl. 10.15 - 12.15, Humanishuset, Hörsal E, Umeå universitet. Opponent är Jan Löfström, institutionen för lärarautbildning, Helsingfors universitet.

Avhandlingen Historia för yrkesprogrammen: innehåll och betydelse i policy och praktik finns publicerad digitalt

Kontakt:

Kristina Ledman, kristina.ledman@umu.se, tel. 090-786 67 93, 072 201 80 80 

Pressbild

Redaktör: Per Melander