Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 16 mar, 2015

Samvetsstress allt vanligare bland vårdpersonal i äldreomsorgen

NYHET Vårdpersonal i äldreomsorg uppvisar högre nivåer av samvetsstress, den stress dåligt samvete ger, än vad tidigare forskning har visat. Det konstaterar Johan Åhlin i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 20 mars.

– Avhandlingen visar hur viktigt det är att ge vårdpersonal möjligheter att följa och uttrycka vad deras samvete säger för att mildra effekterna av samvetsstress på arbetsplatsen. Det är även viktigt att äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att sjuksköterskor och chefer har möjlighet att vara tillgängliga i det dagliga arbetet för den övriga vårdpersonalen så att man kan lösa olika former av arbetsrelaterade problem och göra bra prioriteringar i den dagliga omvårdnaden, säger Johan Åhlin, doktorand vid Institutionen för omvårdnad.

Enligt Socialstyrelsen bodde 87 600 äldre över 65 års ålder på äldreboenden år 2012. Eftersom den åldrande befolkningen blir allt större, bör äldreomsorgen organiseras på ett sådant sätt att vårdpersonal kan bibehålla sin hälsa och orkar arbeta kvar på sina arbetsplatser. Tidigare studier har visat att höga nivåer av samvetsstress och utbrändhet kan relateras till försämrad vårdkvalitet och hälsoproblem bland vårdpersonal och är därför viktiga faktorer att studera.

Avhandlingen visar att vårdare som i självskattningar uppgav höga nivåer av samvetsstress skattade även höga nivåer av utbrändhet, de uppfattade sitt samvete som en börda, samt uppgav att de ofta bevittnade störande konflikter mellan medarbetare. Vårdare som skattade låga nivåer av samvetsstress skattade samtidigt låga nivåer av utbrändhet, de uppfattade sitt samvete som en tillgång, samt uppgav att de ofta fick stöd av sina närmaste chefer. Kvinnor skattade högre nivåer av samvetsstress och att de fick mindre socialt stöd från arbetskamrater, jämfört med män.

Vårdpersonalen beskrev även hur arbete i enlighet med riktlinjer kunde ge dem dåligt samvete när dessa riktlinjer uppfattades sakna praktisk nytta, tog tid från de boende och gjorde omvårdnadsarbetet mer komplicerat.

– En annan aspekt som visas i avhandlingen är att vårdpersonal ofta fick dåligt samvete när de upplevde att arbetsförhållandena försämrade vårdkvaliteten under tider av nedskärningar och omorganisation. Det sänder ett viktigt budskap till arbetsgivare på vårdområdet om betydelsen av att planera omorganisationer på ett sådant sätt så att personalen får förutsättningar att utföra ett bra arbete, säger Johan Åhlin.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Johan Åhlin är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Han är uppvuxen i Norsjö och har tidigare arbetat som vårdbiträde inom äldreomsorgen i Norsjö, som undersköterska på medicinavdelning, samt som sjuksköterska inom psykiatrin i Piteå. 

För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:

Johan ÅhlinTelefon: 070-576 72 56
E-post: johan.ahlin@umu.se

Om disputationen

Fredagen den 20 mars försvarar Johan Åhlin, Institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Samvetsstress och utbrändhet bland vårdpersonal som arbetar på äldreboenden. (Engelsk titel: Stress of conscience and burnout among healthcare personnel working in residential care of older people). Opponent: Anna-Karin Edberg, professor i omvårdnad, sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad. Huvudhandledare: Gunilla Strandberg.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz