NYHET Internationalisering och långsiktighet. Viktiga delar i det svar rektor Lena Gustafsson och professor Christer Nordlund gav på frågan ”Hur ska vi få en forskning i världsklass” under ett seminarium i Almedalen på onsdagen.
Sveriges universitetslärarförbund, SULF, och Riksbankens jubileumsfond bjöd in till ett samtal om vad som krävs för att forskarbegåvningar ska satsa på en karriär inom akademin. Förutom Umeå universitets representanter deltog statssekreterare Peter Honeth och doktorand Laura Enflo, KTH/Linköpings universitet, i panelen.Se det inspelade seminariet – Vem satsar på forskarkarriären
– Alla är överens om att vi behöver en ökad satsning på utbildning och forskning för att klara den globala konkurrensen. Men varför händer inte mer om nu alla är överens?
Den dystra sanningen är att vi halkar efter och karriärvägen för en ung forskare är både stenigare och längre än i andra länder, slog moderator Ulrika Knutson fast när hon inledde innan hon bad alla i panelen att nämna de viktigaste åtgärderna för att Sverige ska få en forskning i världsklass.
Internationalisering är en grundläggande förutsättning för hög kvalitet inom forskningen. Det lyfte både Lena Gustafsson och Christer Nordlund fram.
– Perioder av arbete utomlands på alla nivåer är oerhört viktigt men också att det internationella inslaget i hemmamijön är stort, sa Lena Gustafsson.
Det var tydligt att publiken engagerades i frågan hur det svenska trygghetssystemet borde förändras. Doktoranden Laura Enflo poängterade hur viktigt det är att känna trygghet i att inte ramla ur systemet för att våga ta en postdoktorsperiod utomlands.
Långsiktighet återkom Lena Gustafsson till vid flera tillfället under samtalet. Vikten av att skapa förutsättningar, som gör att forskare kan och vågar utveckla hypoteser som kan ta många år att testa, är nödvändiga för att nå de stora genombrotten.
– Vi måste ha ett tioårsperspektiv! Det är ofta omöjligt att testa en hypotes inom två till tre år. Man måste därmed också tillåtas att misslyckas under resans gång!
Peter Honeth följde upp Lenas linje och underströk att långsiktighet leder till ett nödvändigt risktagande inom forskning.
– Forskare som vart tredje år ska konkurrera om medel och visa på resultat vågar inte ta de risker som krävs.
Christer Nordlund ville också lyfta fram att en viktig förutsättning är friheten i forskningen. Att det är viktigt att skapa miljöer som inte är alltför styrda av politiska eller andra önskemål.
Den 28 juni fattade regeringen formellt beslut om den nya tidsbegränsade meriteringtjänsten enligt Ulrika Knutson. Hon undrade då om inte regeringen såg en fara i att lägga till ytterligare en visstidsanställning.
Peter Honeth menade att det nu istället skapats förutsättningar för en forskarkarriär med tydliga steg: forskarutbildning, postdoktor, meriteringstjänst och sedan fast anställning. Han underströk att det ska vara en noggrann utvärdering mellan varje steg vilket leder till en hård konkurrens.
– Jag är inte jättebekymrad över att inte alla kan stanna inom akademin. Vi måste också ha ut forskarutbildade till andra områden.
Representanter för SULF kommenterade att de ”jublade över synen på långsiktighet” men att de tyckte att systemet i verkligheten gynnar korttidsanställningar.
– Det svenska systemet är idag splittrat och vi måste förändra det, konstaterade Lena Gustafsson. Det handlar inte bara om att tillsätta en tjänst, vi måste våga tala om vad den innehåller och därmed kunna erbjuda en attraktiv förutsättning. Vad är ett lektorat värt om det inte följer med några resurser? Har du fått en tjänst i hård konkurrens så ska du inte behöva börja med att ansöka om pengar för att täcka kostnaden för din egen tjänst.
Här uppmanade hon också SULF att vara med och lyfta den frågan i debatten.
– Tillsammans kan vi analysera svagheterna och gemensamt ta fram förbättringar.
Ingredienser i recept för framgångsrik forskning, enligt hela eller i delar av panelen:
Text och foto: Ulrika Frick Lang
Redaktör: Karin Wikman