Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 23 okt, 2020

Sex frågor till växtforskaren Stefan Jansson om träd och höst

NYHET De flesta av oss fascineras nog av trädens färgväxlingar om hösten. För professor Stefan Jansson i rollen som forskare är förstås också aspekten att detta är en viktig process – som man faktiskt inte vet hur den regleras – av betydelse. Stefan och hans medarbetare på Umeå Plant Science Centre har studerat fenomenet sedan 1999.

Text: Ingrid Söderbergh

I veckan damp snön ner i Umeå, som en väntad överraskning. En del träd hade inte ens hunnit fälla alla sina blad – och de färgsprakande bladen blev en vacker kontrast mot det gnistrande vita snötäcket.

På hösten byter bladen färg från grönt till färgsprakande gult, orange och rött. Vad sker egentligen inuti bladet?

– Färgförändringen beror på att klorofyllet bryts ned, klorofyllet finns i olika proteinkomplex i de så kallade thylakoidmembranen i bladens kloroplaster. För att kunna återanvända alla de näringsämnen som finns där, framför allt kvävet i proteinernas aminosyror, startar en process där allt detta bryts ned och näringsämnena lagras i till exempel knoppar och bark över vintern för att sedan användas till att göra nya blad på våren. När klorofyllet försvinner syns i stället de gula karotenoiderna (som faktiskt funnits där hela tiden), rött och orange kommer däremot från en grupp av ämnen som kallas antocyaniner, som under vissa förhållanden bildas i bladen. Både karotenoiderna och antocyaninerna fungerar som ”solskyddsfaktor” för bladen.

Hur vet trädet att det är höst?

– Det är framför allt ljuset som styr, temperaturen har en mer indirekt effekt. Men samspelet är komplicerat, vi vet att det i huvudsak är dagslängden som talar om för ett träd att det är dags att sluta växa för året och sätta knopp, men vad det är för exakt signal som startar processen att byta färg på bladen vet vi faktiskt inte, trots många års forskning.

När faller bladet från trädet och vad initierar det?

– Processen att byta färg startar mer eller mindre samma dag varje år för ett givet träd, men går lite olika fort beroende på bland annat vädret. Men när nedbrytningsprocessen är avslutad har trädet inte längre nytta av bladet, ett par lager celler i bladskaftet, det så kallade abskissions-skiktet, bryts ned och när detta är klart kan bladet lossna i exempelvis en vindby.

Varför är tallarnas och granarnas barr gröna året om – vore det inte bättre att tappa barren?

– Det kan man tycka. De har dock valt en annan strategi nämligen att behålla kvävet i bladen över vintern. Det blir dock inte så mycket fotosyntes av det eftersom det är för kallt utan solljuset skapar bara problem, ljus som inte kan användas till fotosyntes måste effektivt spillas bort för att inte klorofyllet och de andra beståndsdelarna i kloroplasterna ska förstöras.

– I barren finns ”säkerhetsventiler” för ljus som vi studerar, och dessa är effektiva nog för att skydda barren över vintern utan allt för stora skador. Så de vintergröna barrträden genomlider vintern för att få en bättre kvävehushållning, och kunna komma igång med fotosyntesen tidigare om våren. Det är mycket därför som barrträd framför allt finns på magra och karga marker, under bättre förhållanden konkurreras de ut av lövträden.

Vilket trädslag tycker du är vackrast på hösten?

– Svårt val, men det får bli lönn eller rönn. I alla fall inte asp som vi gör mycket av vår forskning på.

Krattar du bort löven i trädgården eller låter du dom ligga kvar över vintern?

– Sedan några år har vi en åkgräsklippare med uppsamlare (min frus idé) så nu samlar vi upp klippet. Jag har förgäves försökt säga att det är viktig näring för gräsmattan om man finklipper det och låter det ligga kvar, men det estetiska väger här tyngre än det biologiska…

Läs mer

Umeå Plant Science Centre

Stefan Janssons personliga sida