Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 10 okt, 2006

Sex miljoner till tvärvetenskaplig forskning för bättre pandemiberedskap

NYHET Umeå universitet får sex miljoner av Krisberedskapsmyndigheten för att bidra till bättre beredskap inför framtida influensapandemier. Med hjälp av ett världsuniktkällmaterial ska medicinare, humanister och samhällsvetare fördjupa kunskaperna om tidigare pandemier.

­Debatten om kommande influensapandemier, och nu senast en tänkt fågelinfluensepandemi, har pågått länge, säger projektledaren Fredrik Elgh, docent och specialist i klinisk virologi. Tyvärr har den inte alltid varit så saklig som den skulle ha kunnat vara om man hade tagit del av de kunskaper om och erfarenheter av influensapandemier som vi faktiskt har tillägnat oss sedan 1889.

Fyra pandemier har drabbat världen under de senaste hundratjugo åren: Ryska snuvan 1889–1890, Spanska sjukan 1918–1920, Asiaten 1957–1958 och Hongkonginfluensan 1968–1970. I det forskningsprojekt som nu fått medel från Krisberedskapsmyndigheten ska dessa influensapandemier undersökas utifrån historiska, medicinska, sociala, ekonomiska och demografiska aspekter. ­

Forskare inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin har gått samman kring projektet, berättar Fredrik Elgh. Det finns stora vinster med att vi kan bidra med kompetenser och frågeställningar från många olika håll i det här arbetet. Med tillgång till ett världsunikt källmaterial ska den mångvetenskapliga forskargruppen fördjupa kunskaperna om hur pandemierna påverkade det svenska samhället. Det innefattar analyser av beredskap och resurser i skenet av epidemilagstiftning, sjukvårdsorganisation, media, politiska förändringar och ekonomisk utveckling. Syftet är att förstå dessa svåra epidemier bättre än hittills varit möjligt, för att sedan kunna omsätta de nyvunna kunskaperna i praktiken i ett förbättrat planeringsarbete inför framtida influensapandemier.

Projeket ”Influensapandemiers påverkan på individ och samhälle – nödvändig erfarenhetsbakgrund för pandemiplanering” har av Krisberedskapsmyndigheten beviljats 2 miljoner kronor för 2007 med möjlighet till förlängning för 2008 och 2009, d.v.s. sammanlagt sex miljoner kronor.

Projektet har sin hemvist vid Centrum för befolkningsstudier (www.ddb.umu.se/cbs) som i fjol utsågs av Vetenskapsrådet till en av tio starka forskningsmiljöer av högsta klass i landet. Miljön ingår även i ett av de tolv starka forskningsområden som Umeå universitet bygger upp.

Projektledaren Fredrik Elgh är docent och specialist i klinisk virologi samt verksam som laboratorieläkare vid Norrlands universitetssjukhus och forskare/lärare vid Umeå universitet. Han har tidigare varit chef för Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap vid Smittskyddsinstitutet i Stockholm.

För mer information, kontakta docent Fredrik Elgh, institutionen för medicinsk biovetenskap, tel: 090-785 2893, 070-326 2108 eller e-post: fredrik.elgh@medbio.umu.se och professor Anders Brändström, cCentrum för befolkningsstudier, tel: 090-786 6063, 070- 577 1536 eller e-post: anders.brandstrom@ddb.umu.se

Redaktör: Helena Vejbrink