Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Sjukvården behöver nya sätt att nå unga i riskzonen för självmord

NYHET Unga som skadat sig önskar veta mer om vart de kan vända sig, fler sätt att kunna kontakta vården och praktisk hjälp med problem i vardagen. Unga människor som varit inlagda för självskada har oftare varit på sjukhus även för kroppsliga besvär, vilket också ökar den framtida risken för självmord. De visar en ny avhandling av Hans Idenfors vid Umeå universitet.

Hans Idenfors
Resultaten i studien tyder på att vården måste hitta nya sätt att nå ut till unga människor som har ökad risk för suicidalt (självmords) beteende. Detta gäller både information, möjligheter att kontakta vården och hur den initiala vården efter självskada utformas.

– Upplägget av vården bör innefatta mer flexibilitet och ske i samråd med patienten. Det är också viktigt att uppmärksamma behov av stöd när det gäller att hitta jobb, bostad och att sköta hemmet, säger Hans Idenfors och fortsätter:

– Psykiska besvär, associerat med risk för självskada och suicid, kan ibland yttra sig i fysiska besvär, samtidigt som fysiska besvär eller fysisk sjukdom i sig är associerad med ökad risk för självskada och suicid. Därför kan en ung persons kontakt med sjukvård för kroppsliga besvär vara en möjlighet för intervention för att förhindra framtida självskada och suicid.

Deltagarna beskrev att de önskat mer information om vart de kunnat vända sig för att få professionell hjälp. De ville också ha olika alternativa möjligheter för att söka hjälp och tyckte det var viktigt att träffa vårdpersonal de kom överens med. I vården efter självskadan betonade de vikten av att kunna förlita sig på att personal var professionell och att de erhöll rätt behandling.

– Deras livsomständigheter, med boende och möjligheter att färdas till sjukvården, hade stor påverkan på den behandling de fick och praktisk hjälp var mycket uppskattad. I två registerstudier visade vi att de som varit inlagda för självskada hade omkring sex gånger större sannolikhet för att tidigare ha varit inlagda på sjukhus med symtomdiagnoser, till exempel buksmärta och svimning.

– De hade också cirka tre gånger större sannolikhet för att ha varit inlagda med sjukdomar som inte var psykiatriska, såsom epilepsi och diabetes mellitus typ 1. En större andel av de som varit inlagda för självskada avled på grund av suicid jämfört med kontroller och en större andel av de med tidigare kroppsliga vårdtillfällen avled på grund av suicid under studieperioden jämfört med de utan sådana vårdtillfällen.

I två kvalitativa studier intervjuades tio respektive nio unga personer (16-24 år) som första gången kommit i kontakt med sjukvården på grund av självskada. Vi utforskade deras tidigare erfarenheter av, och vad de vetat om, tillgänglig professionell hjälp. Sex månader senare utforskade vi deras erfarenheter av den hjälp de fått efter självskadan.

Den andra delen av avhandlingen baseras på data från det nationella slutenvårdsregistret, där 16 235 unga personer (16-24 år) valdes ut efter ett första slutenvårdstillfälle för självskada under åren 1999-2009. Dessa personer jämfördes sedan med kontroller från normalbefolkningen utifrån om de hade högre sannolikhet för att ha vårdats inneliggande på grund av kroppsliga besvär under året före självskadevårdtillfället. Vi hämtade också data från dödsorsaksregistret, för alla som avlidit fram till 2013, och analyserade risken för suicid med hjälp av överlevnadsanalys.

Hans Idenfors är född i Vilhelmina och har läst till läkare vid Umeå universitet och jobbar nu som ST-läkare vid psykiatriska kliniken i Umeå och är doktorand vid enheten för psykiatri.

Avhandlingen finns publicerad digitalt

Kontakt:

Hans Idenfors, hans.idenfors@umu.se, tel. 070-271 51 10

Pressbild

Om disputationen:

Fredagen den 10 juni försvarar Hans Idenfors, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, sin avhandling med titeln: Unga människors kontakt med sjukvården före och efter suicidalt beteende. (Engelsk titel: Young people's contact with healthcare before and after suicidal behaviour).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal A, målpunkt F, plan 0, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent: Professor emeritus Øivind Ekeberg, Avdeling for medisinsk atferdsvitenskap, Institutt for medicinske basalfag, Universitetet i Oslo. 

Redaktör: Per Melander