Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 19 apr, 2011

Skelettbelastande träning kan förebygga hjärt-kärlsjukdom

NYHET Träningsprogram som belastar skelettet har positiva effekter mot benskörhet men verkar även kunna påverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, skriver Peder Wiklund i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 29 april.

Benskörhet (osteoporos) är främst undersökt när det gäller risken att drabbas av frakturer på grund av ett försvagat skelett. I avhandlingen visas dock att också risken för hjärtinfarkt ökar vid sjunkande bentäthet, något som inte verkar kunna förklaras av kända riskfaktorer som blodtryck, blodfetter, rökning eller diabetes.

En viktig risk för hjärt-kärlsjukdom, som dessutom är kopplad till både övervikt och benskörhet, är låg fysisk aktivitet. Motion i olika former sänker blodtrycket, motverkar diabetes och förbättrar blodfettsnivåerna i kroppen. Om träningen också belastar skelettet ger den en ökning av bentätheten. Träningseffekten på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom respektive effekten på bentätheten har betraktats som två skilda fenomen, men enligt avhandlingen finns det skäl att ifrågasätta detta. Hypotesen att skelettet även är inblandat i energimetabolism kommer sig av en nyupptäckt funktion hos proteinet osteocalcin. Osteocalcin produceras enbart av benbyggande celler i skelettet och används därför som en markör för benuppbyggnad. Dock så verkar osteocalcin även ha stora effekter på omsättningen av socker (glukos).

I avhandlingen studeras en grupp personer som genomförde ett träningsprogram med hög belastning på skelettet men minimal påverkan på hjärt-lungsystemet. Denna träning kunde kopplas till signifikant sänkta glukosnivåer jämfört med en kontrollgrupp. Detta tyder på att skelettet är inblandat i energimetabolism, och att belastning av skelettet är ett sätt att påverka denna funktion. Osteocalcinet i sig kan emellertid inte helt förklara dessa förändringar, vilket tyder på att skelettet kan reglera energimetabolism med andra mekanismer.

I avhandlingen mäts bentätheten och fettfördelningen i kroppen med en röntgenbaserad metod (Dual Energy X-ray Absorpiometry, DEXA) vid enheten för idrottsmedicin, Umeå universitet, medan information om hjärtinfarkter har hämtats från den norrländska MONICA-studiens hjärtinfarktregister. Även fettfördelning har undersökts, och resultaten visar att andelen bukfett kan kopplas till höjda riskfaktornivåer, t.ex blodtryck, glukostolerans och blodfetter, medan andelen höftfett däremot är kopplat till lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar. Kvoten mellan bukfett och höftfett hade betydelse för hjärtinfarktrisken hos kvinnor, medan sambandet inte var lika tydligt hos män.

Peder Wiklund är uppvuxen i Haparanda och tog 2010 läkarexamen vid Umeå universitet, där han är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabiliering, geriatrik. Han kan nås på mobil 073-038 17 71
e-post peder.wiklund@idrott.umu.se

Fredagen den 29 april försvarar Peder Wiklund, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Adipose tissue, the skeleton and cardiovascular disease (Svensk titel: Fettväv, skelettet och hjärt-kärlsjukdom).Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är docent Mats Palmér, Karolinska institutet, Huddinge sjukhus.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42083

Redaktör: Bertil Born