Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 16 okt, 2006

Skogsaverkning kan hota sorkarten gråsiding

NYHET Gråsidingarna minskar mer än andra sorkar i Västerbotten. Pernilla Christensen har i sin avhandling undersökt vad detta beror på. Resultaten tyder på att förändringar i landskapet såsom skogsavverkning kan vara en bidragande orsak.

Ända sedan tidigt 1970-tal har antalet skogssorkar, åkersorkar och gråsidingar minskat i Västerbotten, särskilt på våren. Troligtvis beror detta på ett mildare vinterklimat som lett till ökad isbarkbildning, d.v.s. att marken täcks av is istället för snö vilket gör att sorkarna får svårare att komma åt föda och skydd. Därmed blir de också mer tillgängliga för rovdjur. Gråsidingen utmärker sig mer än de andra, eftersom minskningen märks både på våren och hösten vilket tyder på att gråsidingen påverkas av något mer än klimatet. En hypotes är att minskningen även beror på en ökad skogsavverkning.

Gråsidingen trivs i våt och fuktig skog, men också på skogsbevuxna myrar med ris. I den här miljön hittade Pernilla Christensen och hennes kollegor fler gråsidingar än förväntat med tanke på fångstinsatsen. Det omgivande landskapet spelar också roll. Det är viktigt för gråsidingarna att det finns gammal tallskog och stenskravel med håligheter där de kan gömma sig. Däremot påverkades förekomsten av gråsidingar negativt av kalhyggen. En fältstudie visade också att gråsidingarna mår bra av att det finns större sammanhängande fläckar av gammal och relativt orörd skog. Tyvärr verkar dessa skogsfläckar inte vara tillräckligt stora idag.
– Tillgången verkar ligga under ett kritiskt tröskelvärde som inte räcker till för gråsidingarna, säger Pernilla Christensen.

För att kunna säkerställa och precisera slutsatserna i avhandlingen behövs fler analyser. Forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap studerar just nu tidsserier över hur landskapet har förändrats och om dessa förändringar kan kopplas till den minskade förekomsten av gråsiding inom provytorna.
– Gråsidingar och andra sorkar är basföda för många rovdjur, t.ex. pärlugglor, vesslor och hermeliner. Om sorkarna försvinner kommer också rovdjuren att påverkas negativt, förklarar Pernilla Christensen.

Pernilla Christensen, f.d. Ericsson, är född och uppväxt i Sundvall.

Fredagen den 20 oktober försvarar Pernilla Christensen, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”The long-term decline of the grey-sided vole (Clethrionomys rufocanus) in boreal Sweden: importance of focal forest patch and matrix”. Disputationen äger rum 10.00 i Stora hörsalen i KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Rolf A. Ims, Institutionen för Biologi, Tromsö universitet, Tromsö, Norge.

För ytterligare information, kontakta:

Pernilla Christensen Telefon: 090-786 67 12
E-post: pernilla.christensen@emg.umu.se

Redaktör: Karin Wikman