Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 januari 2021)

printicon
Publicerad: 27 apr, 2015

Skolelever visar både känslor, värderingar och förståelse kring miljöfrågor

NYHET Hur upplever och beskriver elever i 10-12 års ålder undervisning och skolaktiviteter i miljö- och hållbarhetsfrågor? Annika Manni visar i sin avhandling att många elever uttrycker en helhetskunskap i dessa frågor, en kunskap där känsla, värdering och förståelse är sammanvävda. Annika Manni försvarar sina resultat vid Umeå universitet den 8 maj.

 Frågor om miljö och hållbar utveckling inkluderar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter; det kan handla om samband i naturen, hur tillverkning och transport av varor påverkar natur och människor samt människors levnadsförhållanden i olika delar av världen. Lärande i dessa frågor betonar bland annat förståelse av relationer mellan dessa aspekter samt kritiskt tänkande och elevers aktiva deltagande.

I sitt avhandlingsarbete visar Annika Manni hur yngre skolelever, 10-12 år, erfar, lär och skapar mening i de komplexa frågor som miljö- och hållbar utveckling utgör. Genom två delstudier, en enkät- och en fallstudie, har hon undersökt hur skolelever i Sverige uppfattar och förstår miljöfrågornas innehåll, men också hur elevernas processer av lärande kan beskrivas.

Resultatet av Annika Mannis studier visar att eleverna kan beskriva ekologiska samband, sätta ekonomiska aspekter i relation både till ekologiska och sociala aspekter, samt är medvetna om sociala skillnader globalt sett.

– Utöver detta visar resultaten att de elever som i högre grad gav uttryck för en sambandsförståelse mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling, samtidigt gav uttryck för känslomässigt engagemang i frågorna och i högre grad värderingsmässigt tog ställning, säger Annika Manni.

Vad gäller elevernas lärande i miljöfrågor, sett som en process över tid, visar Annika Manni att även i processen är känsla, värdering och förståelse integrerade. Det visar sig i elevernas uttryck av tidigare personliga erfarenheter, i praktiska aktiviteter där eleverna lär genom konkreta upplevelser och handlingar i närmiljön (t.ex. genom att undersöka vattenlevande smådjur), i social interaktion (t.ex. samarbete och problemlösning i grupp) samt i situationer där eleverna får ansvar, förtroende och får agera självständigt.

I de skolaktiviteter som Annika Manni observerade bidrog dels konkreta och praktiska aktiviteter i utemiljöer till elevernas lärande, framför allt om lokala miljöfrågor. Dessutom bidrog användandet av datorer och information via internet till insikt i mer globala frågor kopplade till miljö och hållbarhet. I båda fallen var elevernas möjlighet att diskutera och samarbeta också viktigt för deras lärande och skapande av värderingar i miljöfrågor. Elevernas positiva erfarenheter av utevistelse visade sig också relatera med att de värdesätter naturen.

Utifrån den samhälleliga betydelsen av att miljö- och hållbarhetsfrågor uppmärksammas pekar avhandlingens resultat på vikten av undervisningsformer som tar hänsyn till elevers känslor och värderingar samt ämnesövergripande frågeställningar.

– Det finns ett påtagligt behov av att barn och unga ges möjlighet att själva skapa mening och kunskap i miljö- och hållbarhetsfrågor, eftersom studien visar att frågorna engagerar och att kunskapen är sammanvävd av känsla, förståelse och värdering, säger Annika Manni.

Annika Manni har genomfört sin forskarutbildning vid institutionen för naturvetenskapens och matematikens didaktik, Umeå universitet. Hon har deltagit i den nationella forskarskolan Lärande och hållbar utveckling, GRESD, och Lärarhögskolans Forskarskola inom utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna:

Annika Manni, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktikTelefon: 090-786 80 51
E-post: annika.manni@umu.se
Högupplöst foto för nedladdning. Foto: Lars Knutsson

Om disputationen:

Fredag den 8 maj försvarar Annika Manni, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Emotions, understanding , and values – Students’ meaning-making in school activities regarding environmental and sustainability issues. På svenska: Känsla, förståelse och värdering – Elevers meningsskapande i skolaktiviteter om miljö- och hållbarhetsfrågor.Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal N320, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är Professor Geir Afdal, Menighedsfakulteten, Oslo, Norge.

Annika Manni kommer från Umeå men har sina rötter i Österbotten. Hon tog grundskollärarexamen vid Umeå universitet, har en internationell Montessorilärarexamen och är vidareutbildad inom utomhuspedagogik. Hon har varit verksam som lärare inom grundskolans låg- och mellanstadium i 15 år och de senaste fem åren vid lärarutbildningen vid Umeå universitet.

Redaktör: Ingrid Söderbergh