Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 23 sep, 2021

Skolor får uppskattat besök i klassen av forskare

NYHET Sex skolklasser i Umeå, Göteborg, Boden och Haparanda har bokat Josy ter Beek genom ForskarFredags aktivitet ”Låna en forskare”. Under en lektion har elever fått lyssna till Josys berättelse om hur hon blev forskare och många nyfikna frågor ställdes.

Text: Josy ter Beek /Ingrid Söderbergh

Det har varit riktigt trevligt att uppleva skolbarnens intresse, nyfikenhet och att försöka svara på alla olika slags frågor.

– Det har varit riktigt trevligt att uppleva skolbarnens intresse, nyfikenhet och att försöka svara på alla olika slags frågor, säger Josy ter Beek, första forskningsingenjör vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.

Skolor har under veckan haft möjlighet att "låna" en forskare från universitet över hela Sverige för en lektion i samband med den nationella populärvetenskapliga festivalen ForskarFredag. I Umeå ställer ett tiotal forskare från alla vetenskaper; naturvetare- som samhällsvetare och humanister upp för bokning av skolklasser. Träffarna sker antingen digitalt eller fysiskt efter önskemål.

Född till forskare?

Många elever har frågat Josy ter Beek om hon alltid vetat om att hon ville bli forskare.

– Svaret på den frågan är komplicerat. Det är på ett sätt nej, eftersom jag inte ens visste att det var ett möjligt jobb och att jag inte var medveten om att forskning är lagarbete som utförs av en mångfacetterad grupp människor, där jag skulle kunna känna mig "hemma". Men det är också ja, eftersom jag tror att jag alltid har betett mig lite som en forskare. Som liten observerade jag nyfiket och noggrant omvärlden och jag har alltid velat lära mig mer om saker och ställt många frågor, säger Josy ter Beek.

Hon tror faktiskt att vi alla egentligen är födda till forskare, nyfikna på att lära känna omvärlden, men en del av oss förlorar den nyfikenheten och öppenheten allt eftersom åren går. Josy hade turen att växa upp i en familj och vara i en skolmiljö där hon uppmuntrades att fortsätta ställa frågor.

På gymnasiet älskade Josy ter Beek fysik, matematik, biologi och kemi och siktade in sig på att plugga flygteknik efter studenten. I sista stund ändrade hon sig och började studera Life Science and Technology vid Leiden University och Delft University of Technology istället - besviken som hon var när hon fick reda på att utbildningen handlade mer om flygplan än rymdraketer och att över 90 procent av studenterna var killar som skämtade om att tjejerna hörde inte hemma där.

Det ena leder till det andra

– I slutet av min kandidatutbildning (treårig universitetsutbildning) fick jag göra ett tre månader långt projekt på ett forskningslabb vid Leiden University Medical Center, LUMC. Där följde jag en mycket erfaren tekniker i hälarna dagarna i ända, bokstavligen! Jag insåg en gång i sista sekunden att han bara skulle gå på toaletten. Han och de andra forskarna i Ton Raaps grupp fick mig att inse hur spännande det är att arbeta alldeles precis vid kanten av det som är känt och okänt, att testa nya metoder och idéer hela tiden OCH att det är möjligt att få ett jobb inom forskning.

Därför ändrade Josy ter Beek riktning på sin utbildning och tog en masterexamen i biomolekylära vetenskaper vid Groningen University. Masterutbildningen (två års studier) var nära kopplad till den forskning som pågick vid universitetet och hälften av utbildningen ägnades åt konkret arbete i en forskargrupp.

– Det första projektet på sex månader tillbringade jag i Dirk-Jan Slotbooms forskargrupp och jag kände mig mycket lyckligt lottad när han frågade mig om jag ville stanna och fortsätta med doktorandstudier. En doktorsexamen tar tre till fem år, beroende på vilket land du bor i, och är både en fördjupad utbildning för att bli forskare och ett jobb som du får betalt för.

Och det är i ett nötskal hur Josy ter Beek blev forskare.

Biografi

Josy ter Beek är född i Nederländerna, där hon erhöll en doktorsexamen i biokemi och därefter flyttade till Sverige för snart tio år sedan. Hon arbetar i dag som förste forskningsingenjör vid Umeå universitet och forskar om ett transport system som bakterier använder för att sprida antibiotikaresistens och virulensfaktorer (typ IV -sekretionssystem eller T4SS). Hon är intresserad av forskningskommunikation och älskar att berätta om sin egen och andras forskning.

Forskare från Umeå som finns för utlåning till skolklasser under hela vecka 38:

Ludvig Lizana: Vad har Googles algoritmer att göra med hur proteiner hittar rätt gen?

Karsten Meier: Basic research to Chlamydia

Therese Enarsson: Lagar, näthat, sociala medier och AI

Audrey Schillings: Hur ser en rymdstorm ut på jorden?

Anita Pettersson-Strömbäck och Maria Nordin: En vuxen som kompis på skolan. Berättelsen om hur klassmentorer fixade en schysst stämning på skolan

Carla Jonsson: Flerspråkighet som resurs i undervisningen

Christina Julius: Abortive infection – how bacteria fight viruses by committing suicide

Josy ter Beek: Som biokemist försöker jag förstå hur livet fungerar (in i minsta detalj)!

Åsa Audulv: Hur lever man ett bra liv trots långvarig sjukdom?

Johan Henriksson: Med koll på T-celler och gener kan vi hitta lösningar på svårbotliga sjukdomar

Matilda Naesstrom: Kan elektroder i hjärnan mildra ångest?