Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 10 maj, 2007

Slaganfall slår hårdast mot lågutbildade äldre

NYHET Lågutbildade äldre löper dubbelt så hög risk som andra att insjukna i slaganfall och tre gånger högre risk att dö i sjukdomen. Det finns troligen flera förklaringar, skriver Ulrika Löfmark i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 14 maj.

Det är känt att äldre personer med högst nio år i grundskola löper högre risk än andra gamla att drabbas av och dö i slaganfall (stroke). En del forskare hävdar att utbildningsnivåns betydelse minskar ju äldre personerna blir, men i avhandlingen noteras den största risken bland lågutbildade över 75 år.

Medicinsk forskning har av tradition studerat hjärt- kärlsjukdomar upp till 75 års ålder. Därför grundar sig behandlingsriktlinjerna för vården av de äldre patienterna i allmänhet på vetenskaplig kunskap om yngre och medelålders personer. Det drabbar dessutom särskilt kvinnor, eftersom de brukar insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar fem-tio år senare än män.

En förklaring till att slaganfall är vanligare i den här gruppen kan ligga i att lågutbildade ofta har allmänt svårare att påverka sina levnadsvillkor, t.ex. ha kontroll över sin arbetssituation, och att låg utbildning är relaterat till lägre inkomst. Dessutom har en högre andel bland de lågutbildade ett mindre hälsosamt beteende: Röker mera, äter sämre mat och har sämre tillgång till sjukvårdens förebyggande resurser.

Avhandlingen baserar sig också på djupintervjuer med äldre personer som drabbats av slaganfall, nio kvinnor och sju män. De har berättat om hur de upplevt vården och blivit bemötta av personalen. Berättelserna ger bilden av en hierarkisk sjukvård, där de äldre lätt känner sig bortkomna. De väljer därför olika strategier för att hantera situationen. Det handlar dels om att bygga allianser med personal och andra patienter, att försöka bli vän med dem och förstå hur man ska samtala på deras nivå. I linje med detta försökte patienterna också följa de oskrivna reglerna på avdelningen, t.ex. vänta på sitt rum när det är rond eller inte störa sjuksköterskorna vid de tider på dagen när de har mycket att göra. Andra sätt var att göra motstånd, att kritisera vården eller visa fram sig själv som en självständig person som klarat tidigare motgångar i livet. Både män och kvinnor använde alla olika strategier, men de kvinnor som försökte bygga allianser vände sig framför allt till undersköterskorna medan männen vände sig till personal högre upp i hierarkin.

Intervjuerna handlar dessutom om hur patienterna hanterar vardagen efter ett slaganfall. Där framkom att både kvinnor och män försökte tona ner sitt hjälpbehov, att de eftersträvade oberoende, men i vissa situationer accepterade hjälp från andra. Resultatet tolkas som att det finns ett samband mellan deltagarnas livsvillkor och erfarenheter och deras uppfattningar om hjälp från andra.

Ulrika Löfmark är läkare och doktorand i folkhälsovetenskap med inriktning mot genusforskning vid enheten för allmänmedicin, Umeå universitet, klinisk verksam vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Hon kan nås på tel. mobil 0730-27 17 11, e-post Ulrika.lofmark@fammed.umu.se

Måndagen den 14 maj försvarar Ulrika Löfmark, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stroke with a focus on the elderly – from a gender and socioeconomic perspective. Svensk titel: Slaganfall med fokus på äldre, ur ett genus och ett socioekonomiskt perspektiv. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal 135, Bv, Byggnad 9A, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Cecilia Björkelund, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborg.

Redaktör: Hans Fällman