NYHET Att kunna identifiera farliga ämnen – CBRN-substanser – på ett korrekt och ändamålsenligt sätt är viktigt för säkerheten i Europa. En harmonisering skulle underlätta möjligheten till bättre nationell och internationell samverkan, såsom nationsöverskridande samarbeten efter en CBRN-incident. Därför har projektet SLAM, som koordinerats av Europeiska CBRNE-centret, tagit fram en handlingsplan för hur man kan nå harmonisering mellan EU-länderna. Planen omfattar hela analyskedjan från provtagning till analys och rapportering. I den rekommenderas EU bland annat att satsa på att etablera europeiska laboratorienätverk.
SLAM-konsortiet fick i uppdrag av EU att föreslå hur man kan genomföra en harmonisering av analyser och identifiering av CBRN-substanser som möjliggör jämförelser av resultaten från olika laboratorier och operatörer i Europa. CBRN står för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen.
- Vi började vårt arbete med att kartlägga europeiska laboratorier med CBRN-kapacitet, undersöka existerande procedurer och protokoll, och göra en översyn och jämförelse mellan olika standarder för allt från provtagning till provsvarstolkning för att därefter identifiera behoven av harmonisering, säger Agneta H Plamboeck, koordinator för SLAM och projektledare vid Europeiska CBRNE-centret.
En CBRN-händelse involverar många olika yrkesgrupper som till exempel räddningstjänst, sjukvård och beslutsfattare. De har alla olika behov av operativt stöd i form av analysresultat. För att strukturera det stora och komplexa området för CBRN-analys samt möta samhällets behov vid en CBRN-händelse delades området in i tre tillämpningsområden: den omedelbara incidenthanteringen, friklassning och övervakning, samt den forensiska.
Handlingsplanen berör även provtagning och transport av prover för de tre användningsområdena. När en CBRN-händelse inträffar är det blåljusmyndigheterna (räddningstjänst, polis och ambulans) som rycker ut och de har behov av att snabbt få veta om det är en CBRN-händelse och vad för substans som är involverad i incidenten så att de kan hantera incidenten på korrekt sätt. I detta omedelbara skede är det räddningstjänsten som i stor utsträckning tar prover. SLAM rekommenderar att det införs ett minimikrav på förmågan att upptäcka CBRN-ämnen, samla in prover samt transportera dessa till laboratorier vid den omedelbara incidenthanteringen.
När syftet är att friklassa eller övervaka ett område efter en incident rekommenderar SLAM att expertteamen följer bästa praxis för provtagning inom EU, medan det för andra provtagningsteam räcker med att följa nationella rekommendationer. Metoder för provtransporter bör standardiseras av lämplig standardiseringsorganisation, till exempel Europeiska kommittén för standardisering (CEN). Dessutom bör transportdokumentationen harmoniseras för att säkerställa att intyg utfärdat av en medlemsstat godtas av alla andra EU-länder.
För att kunna hantera olika aspekter vid en CBRN-händelse föreslår SLAM att ett EU-laboratorienätverk på tre olika nivåer etableras utifrån dagens nationella nätverk. Första nivån består av välutrustade speciallaboratorier för detaljerade analyser. Andra nivån består av laboratorier med kapacitet att utföra noggranna analyser på stora antal prover över långa tidsperioder. Den tredje nivån består av laboratorier som inte har den mest avancerade utrustningen men som kan analysera ett stort antal prover på kort tid. I de fall det är relevant bör laboratorierna även ISO-ackrediteras och ha tillgång till certifierat referensmaterial.
Dessa laboratorienätverk bör till exempel arrangera jämförelseövningar mellan laboratorierna för att kontrollera analyskvaliteten och för att säkerställa att en kund som lämnar in ett prov för analys får samma resultat oavsett vilket laboratorium kunden än anlitar.
Att identifiera och främja dessa nätverk är en viktig uppgift för EU, anser SLAM, eftersom laboratorierna inom nätverken aktivt kan främja harmoniseringsprocessen mellan EU-länderna. Det skulle i så fall handla om en nerifrån och upp-process för att nå harmonisering.
I SLAM-projektet rekommenderas även att en studie initieras för att utforska och identifiera kundrelationerna på EU- och medlemsstatsnivå mellan de laboratorier som involveras vid CBRN-incidenter och EU, medlemsstaterna, samt nationella och lokala intressenter. Den här kundkartan ska sedan användas för att identifiera drivkrafterna för uppifrån och ner-processen för en transeuropeisk harmonisering av laboratorietjänster efter en CBRN-incident.
- Jag hoppas vårt arbete i slutänden kommer att leda till en utveckling av analyskapaciteten och samordning av analysresurserna för CBRN-substanser i Europa, säger Agneta H Plamboeck.
SLAM står för Standardisation of Laboratory Analytical Methods. Projektet pågick under april 2012 – mars 2014 och finansierades av EU:s sjunde ramprogram (FP7). Budgeten var 1,2 miljoner Euro. I projektkonsortiet ingick sju partners från sex länder.
Om SLAM på webben(in English)
Agneta H PlamboeckKoordinator för SLAM, projektledare vid Europeiska CBRNE-centret
E-post: agneta.plamboeck@foi.se
Redaktör: Andrea Gillgren