"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2007-04-25

Slopad timplan infriade inte högt ställda förhoppningar

NYHET När riksdag och regering för sju år sedan drog igång en försöksverksamhet där grundskolans nationella timplan slopades var förväntningarna höga. Statsvetaren Linda Rönnberg har studerat försöket från planering till resultat och visar i sin avhandling att följderna inte blev det man hade hoppats på.

Sedan år 2000 har en femtedel av Sveriges grundskolor fått arbeta frikopplat från timplanen inom ramen för en försöksverksamhet. För de 900 skolorna som ingår i försöket har det inte funnits några statliga riktlinjer för t ex hur många timmar matte, svenska eller idrott eleverna ska läsa, utan det har de deltagande skolorna fått bestämma själva. I Linda Rönnbergs doktorsavhandling studeras denna försöksverksamhet.

Hon har följt hur staten planerade försöket och vad det var som faktiskt hände i kommuner och skolor. Hon har visat att beslutsfattarna hoppades att försöket skulle lösa flera olika problem. Man hoppades att försöket bland annat skulle leda till ökat fokus på utbildningsmålen, ökad individualisering och att skolorna skulle använda nya arbetssätt. Samtidigt fanns uppfattningen om att förändringar i denna riktning redan hade skett och att försöket därför skulle kunna legitimera det som skolorna redan gjorde.

– Ytterst skulle dock den slopade timplanen leda till att elevernas resultat förbättrades, men efter fem år av försöksverksamhet hade inte detta skett, säger Linda Rönnberg. Däremot förekom arbete med tydliga beröringspunkter med de förändringar som beslutsfattarna ville se, men utan att försöket i sig direkt kunde ses som den enda orsaken till detta.

Överlag så förstod både de intervjuade kommunala skolcheferna, rektorerna och lärarna i studien vad staten ville att man skulle göra. Däremot var det inte alltid som resurserna och viljan för att göra det fanns lokalt. Men om man ska förstå varför förhoppningarna inte infriades kan man inte bara söka svaret i hur skolorna och kommunerna jobbade, utan det kan också ha varit fel tänkt från början:

– Man måste också ifrågasätta om det var ett rimligt antagande att den slopade timplanen skulle kunna leda till allt det goda man hoppades på. Det har visat sig att skolan är väldigt svår att förändra via politiska beslut, och den fria tidsfördelningen har än så länge inte varit en lösning för att förbättra studieresultaten, fortsätter Rönnberg.

I de tre skolor som undersökts hade försöket kommit att betyda att man förändrade och/eller utvecklade arbetsformer, som medgav större frihet för eleverna att välja vad de skulle arbeta med. Men det var inte alltid nödvändigt att slopa timplanen för att man skulle arbeta på detta sätt och försöket var inte den enda anledningen till skolornas aktiviteter. Förändringsarbetet rörde sig ofta inom den nationella timplanens gränser och det man gjorde hade man förmodligen gjort även om man inte deltagit.

Riksdag och regering har ännu inte fattat beslut om vad som ska hända med grundskolans nationella timplan. Försöket har förlängts till år 2010.

Torsdagen den 3 maj försvarar Linda Rönnberg, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Tid för reformering. Försöksverksamheten med slopad timplan i grundskolan. Disputationen äger rum kl 10.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Erik Amnå, Örebro universitet.

Kontakt: Linda Rönnberg, tfn 090-786 79 37 eller 070-294 36 88, e-post: linda.ronnberg@pol.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på: www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1082

Redaktör: Frida Fjellström