Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 16 nov, 2009

Små molekyler ger ledtrådar om ALS

NYHET Sökandet efter ämnen i ryggmärgsvätskan hos människor som tidigt kan påvisa den dödliga nervsjukdomen ALS beskrivs i den avhandling som Anna Wuolikainen försvarar vid Umeå universitet den 20 november.

ALS (amyotrofisk lateralskleros) är en dödlig sjukdom som drabbar de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklerna. En fortlöpande försämring av muskelstyrkan är ett av symtomen, men i övrigt varierar sjukdomsbilden mycket från fall till fall. Varje år drabbas ca 300 personer i Sverige och idag finns ingen effektiv diagnosmetod eller behandling. Det enda läkemedel som har visats ha en viss bromsande inverkan på förloppet vid ALS är riluzol. Studier pekar mot att ju tidigare det sätts in, desto bättre effekt har det på livslängden. Diagnosen måste emellertid ställas genom uteslutning av flera liknande sjukdomar, vilket kan ge lång utredningstid och risk för felaktiga bedömningar. En bättre, säkrare och snabbare metod för att kunna ställa diagnosen tidigt har därför högsta prioritet.

Avhandlingen beskriver spårande och analys av små molekyler i ryggmärgsvätskan (cerebrospinalvätskan) kring hjärnan och ryggmärgen. Det gäller främst metaboliter, dvs. produkter från ämnesomsättningen, som kan skilja sig mellan olika typer av ALS och i relation till andra sjukdomar och friska kontrollpersoner. Dessa ämnen kan i så fall användas som s.k. diagnostiska markörer för sjukdomen. Ändrade metabolitmönster hittades också i cerebrospinalvätskan hos ALS-patienter, som tenderade att ha lägre halter av många metaboliter än personer i kontrollgruppen. En av de metaboliter som genomgående förekom i lägre halter hos ALS-sjuka var glutamat, en aminosyra som kan fungera som signalmolekyl i hjärnan. Emellertid har glutamathalterna hos ALS-patienter i flera tidigare studier av andra forskargrupper rapporterats som ökade eller oförändrade. En möjlig förklaring till de tvetydiga resultaten visas i avhandlingen kunna vara instabilitet vid förvaringen av prover från cerebrospinalvätska.

Tidigare forskning har visat att patienter med mutationer i enzymet SOD1 skulle kunna tillhöra en särskild undergrupp av ALS. De studier som beskrivs i avhandlingen visar att detta också avspeglas i ryggmärgsvätskan hos dessa patienter. Det är fortfarande inte klarlagt om ALS är en eller flera sjukdomar. Därför kan det inte bara krävas en diagnostisk markör eller signatur (flera metaboliter i ett mönster) utan flera olika.På motsvarande sätt kan det komma att behövas olika läkemedel för olika typer av sjukdomen. Genom bättre förståelse av sjukdomen och tydligare indelning av fall i undergrupper skulle ALS-forskningen kunna bli mer riktad.

Anna Wuolikainen är knuten till den s.k. ALS-gruppen vid Umeå universitet och doktorand vid enheten för neurologi, Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap, där hon kan nås på tel. 090-786 59 99, e-post anna.wuolikainen@neuro.umu.se

Fredagen den 20 november 2009 försvarar Anna Wuolikainen, Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Metabolomic studies of Amyotrophic Lateral Sclerosis (Metabolomikstudier av ALS). Disputationen äger rum kl. 13.00 i KB3B1 (Stora hörsalen), KBC-huset.
Fakultetsopponent är prof. Thomas Hankemeier, Leiden University, Nederländerna.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-26894